Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej! Jag är 47 år gammal och har sista tiden upplevt att man blir bortvald när man söker till jobb inom vård och service där jag har utbildning och erfarenhet. Antagligen pga att man tror att yngre människor kräver lägre lön samt att...
Milla : :
Hej Åsa,Logistiker och Speditör är två av de många icke-reglerade, i Sverige, yrken. Att yrket är Icke-reglerat betyder att det ej finns strikta regler ang.vilken... Läs hela svaret
Jag har tänkt att söka till yrkeshögskolan logistiker utbildning. Det finns flera olika utbildningsanordnare och alla de utbildningar har ungefär samma yrkestitel men kursinnehållet varierade, såg lite annorlunda ut eller aa det skiljer sig, trots att det heter...
Milla : :
Hej Linda!Yrket Logistiker och liknande yrken som Affärslogistiker, E-Handelslogistiker och Speditör m.fl, är i Sverige icke-reglerade. Det betyder att man kan inom de yrken jobba med diverse olika utbildningar. Man kan... Läs hela svaret
Hej, jag undrar vad man kan jobba med med en socionomutbildning förutom socialtjänsten. Kan man tex bli projektledare eller logistikansvarig på någon välgörenhetsorganisation?
Anna: :
Hej Lina,yrken Projektledare och Logistikansvarig är i Sverige icke-reglerade. Det är helt upp till de som anställer att bestämma med vilken tidigare utbildning och/eller erfarenhet... Läs hela svaret