Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32022 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej Jag läser systemvetenskap på Örebro universitet. Nu finns det möjlighet göra en sen anmälan på sommarkurser. Kurserna som jag är ute efter finns inte på Örebro universitet men jag såg att andra universitet erbjöd kurser inom...
Milla : :
Hej,maximalt antal högskolepoäng som man kan bli antagen till sommarkurser är, enligt den information jag har, 22.5 hp. De poängen räcker inte (för att du behöver ju 30 hp). Jag kan... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar hur de räknar studiemedel på universitet. Om jag läser en kurs 15hp och två kurser på 7,5hp styck och alla dessa är på halvfart. Räknas det då som att läsa på heltid eller hur blir det ?
Milla : :
Hej,på heltid läser man, i Sverige, 30 högskolepoäng på 20 veckor. Universitetsterminen är 20 veckor och läsåret = 40 veckor. På ett läsår läser man 60... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag har blivit antagen på en masterkurs 30 hp. Den finns även som 15 hp på samma lärosäte. Men det jag inte förstår är att både börjar och slutar samma vecka, jag hade för mig att kurs som går...
Milla : :
Hej,om kursens hela omfattning är 30 högskolepoäng, då läser man den på en termin på heltid eller på två terminer på halvtid. Om kursens... Läs hela svaret