Ann

    Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?

    Mycket tacksam för svar! :)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Ann!
    om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna).
    Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux). 

    I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen).
    Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". 
    Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör. 

    Frågor och svar taggade med 'lektionstimmar' (2 st.)

    • Emanuel

      Yrkeshögskolan?

      Hej, Jag undrar hur många timmar i veckan läser man på en yrkeshögskoleutbildning om den är på 75% ?

      Peter: : Hej Emanuel,75% studietakt = cirka 30 timmar/vecka (allt-som-allt, alltså lektioner, självstudier, inläsning, grupparbeten, skriva prov). Hur många lektionstimmar per vecka det blir kan bero på... men cirka... Läs hela svaret
    • Emma

      Vad innebär 100 gymnasiepoäng?

      Jag har hört att 100 poäng innebär 100 lektionstimmar i ämnet under ett år, stämmer det? Om du läser 100 poäng matte, hur många timmar matte har du då under en vecka?

      Milla : : Hej Emma, det stämmer att 100 gymnasiepoäng motsvarar 100 lektionstimmar men de lektionstimmarna behöver inte vara schemalagda under ett år. Man kan till exempel läsa en gymnasiekurs på distans, t.ex.på KOMVUX och på heltid... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga