Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32129 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej,
Jag vill börja om gymnasiet, alternativt läsa upp gymnasieexamen på folkhögskola fast i annan ort. Jag bor i Katrineholm, pga många anledningar vill jag komma bort från den här staden. Jag har funderat på att börja i Göteborg, har försökt hitta infomation om olika bidrag och...
Anna: :
En mycket svår fråga - du behöver både bostad, studieplats och försörjning och de kommer tyvärr inte som ett komplett paketlösning ... utanför stora... Läs hela svaret
Hej,
Jag går just nu på naturvetenskapsprogrammet (åk1) och har valt att byta linje till samhälle och gå om då jag fick väldigt dåliga betyg. Jag har redan sökt till de nya skolorna och programmen via gyantagningen på nytt och undrar om jag måste avskriva mig från min nuvarande skola jag ska...
Mikael: :
Mitt råd är att du inväntar Antagningsbeskedet .
När du 100 procent vet att du fick plats i åk 1 - kan du då meddela din "gamla skola" om att du slutar hos dem pga du fick an annan studieplats.
Hej!
Jag har kommit in som reserv EFTER andrahandsvalet på ett universitet vilket jag är jätteglad för! Dock har jag ett universitet som jag ställt högre upp i ordningen på min ansökan på antagning.se, där jag tror att jag kommer bli erbjuden en plats också.
Min fråga är:
Vad händer om...
Anna: :
Hej Elsa!
Man får läsa 150% av heltid på högskolenivå i Sverige, = 45 högskolepoäng per termin. Om alla dina alternativ är på heltid då kan... Läs hela svaret