Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Hej!
Jag är osäker på vad jag vill studera till. Något jag vet är att jag vill studera i Sverige, men i framtiden vill jag arbeta och bo i något annat land. Antingen i ett engelskt talande land eller i sydkorea. Vad ska man studera till? Jag funderar på ett yrke inom vård/omsorg (Då jag är...
Julia: :
Hej Alva,det kan finnas många fördelar i att skaffa sig högre utbildning i samma land där man senare vill jobba i. Anledningen är att landets utbildningar är anpassade till de regler, lagar och... Läs hela svaret
Hej! Jag har funderingar kring utlandsresor. Den senaste tiden har tänkt mycket på att plugga utomlands, men jag vet att det inte är enkelt.
Min ena tanke är att plugga i Canada. Jag är inte riktigt säkert på vad jag vill studera till, men...
Anna: :
Hej Alva!Du kan börja med att tänka på följande: Ska du studera i ett land utanför EU måste du ha ett visum. Kontakta landets ambassad för frågor om kostnad och... Läs hela svaret
Vår familj ska eventuellt flytta till Kanada under en period.
Vår dotter går nu i åk 8. Om hon till höstterminen 2017 flyttar med till Kanada kan hon då efter ett år söka in till gymnasiet i Sverige utan att gå om åk 9? Vad gäller? Kan hon eventuellt söka in på hennes svenska betyg från åk...
Ludmila: :
Hej Lisa,
jag vill tipsa om att det på skolverkets hemsida här>>
finns information om "svenksa föreningar" och längst ner ser man 6 st. svenska... Läs hela svaret
