Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'lärarprogram' (3 st.)
Vilken gymnasiemerit behöver man för att komma in till bildlärarutbildningen i universitet?
Anna: :
Hej, du frågar om antagningsgränser till "bildlärarutbildningen i universitet" men det är omöjligt att ge ett kort svar, för att det finns... Läs hela svaret
Hur lång är lärarutbildningen för en grundskolelärare? Kan man jobba undertiden utbildningen pågår!!
Och om vill bli idrottslärare med olika ämne hur lång brukar utbildningen att vara !
Anna: :
Hej isse,grundskolelärare läser vanligtvis 4,5 år (9 terminer) på heltid.Gymnasielärare läser vanligtvis 5 år eller ibland 5,5 år på heltid. Angående jobba under tiden... Läs hela svaret
Hallå där! Jag tar studenten nu i sommar och funderar på olika yrken som passar mig. Jag har alltid varit intresserad av historia och litteratur. Har funderat på att bli historielärare, men har förstått att man ska läsa två ämnen varav ett som är ingångsämne för att bli en lärare.
I mitt...
Daniel: :
Hej Sandra,inom skolan, bl a inom gymnasieskolan, kan man få jobb även som Obehörig lärare, tråkigt nog. Det finns ex. när lärare är helt obehöriga eller är behörig i 2... Läs hela svaret