Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Jag placerade ett val som jag nu vill gå på längre ner än mina andra val. Om jag kommer in på mina andra val så kommer de valen nedanför att strykas och då kommer jag inte in få någon reservplats på det gymnasiet. Vad ska jag göra? Kan jag tacka nej? Kan jag komma in på det gymnasiet efter...
Julia: :
Hej,
olika Gymnasieantagningskanslier gör admin-delen av antagning på lite olika sätt; därför går det inte att ge ett generellt svar; utan du måste kontakta just ditt gymnasieantagningskansli.... Läs hela svaret
Hej.
Nu är det såhär att jag har valt klara södra som mitt förstahandsval men nu i efterhand vill jag byta till klara norra men har inte de på någon av mina val. Jag känner att Jag gjort ett misstag och mår dåligt över det. Om Jag inte trivs i klara södra efter att ha gått där några dagar finns...
Liselotte: :
Hej Maria,
ALLA behöriga sökande ställs i Reserv. Det kan bli hur många som helst...
dvs om man söket till en gymnasieskola i första hand men betygen är... Läs hela svaret
Om jag har sökt 3 olika program , och blivit godkänd i mitt första val men vill inte gå mitt första val , kan man byta till sitt andra eller tredje valet ?
Mikael: :
Om du menar VAL till Gymnasiet - kontakta ditt gymnasieantagningskansli. Som regel, måste man ha bestämt sig och ändrat bland sina val senast Sista dagen i Omvalsperioden. Och senare - om man ändrar sina val -... Läs hela svaret