Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med '#gymnasielärare' (3 st.)
Hej, jag undrar om man kan som grundskollärare ( 4-6) bygga upp sig till gymnasie lärare? Då tänker jag t ex att läsa fristående kurser i t ex biologi, psykologi och filosofi t ex. Hur många fristående kurser poäng behövs per kurs att...
Julia: :
Hej Marija,gymnasielärare brukar ofta vara behöriga i 2 ämnen: sitt Huvudämne och sitt Bi-ämne. I Huvudämnet brukar krävas 120 högskolepoäng (motsvarande heltid i fyra terminer) och i... Läs hela svaret
Hej!
Jag vill gärna bli gymnasielärare och jag hade tänkt plugga i Lund och välja ingångsämnet engelska och som mitt andraämne vill jag gärna välja psykologi men det finns tyvärr inte i någon av universiteten/högskolor nära mig. Därför undrar jag om det istället går att få en...
Anna: :
Hej Marwa; om man vill i Sverige bli Psykologilärare - så kan man först ta ut lärarexamen och sedan ansöka hos skolverket för utökning av... Läs hela svaret
Hej! Jag vill plugga vidare i höst som gymnasielärare, men om man vill bli gymnasielärare i juridik/ekonomi hur gör man då när man ska ansöka till universitetet? Jag har för övrigt läst Ekonomiprogrammet med inriktning juridik på...
Anna: :
Hur blir man behörig gymnasielärare i juridiska kurser?Det finns tre gymnasiaIa kurser inom ämnet "juridik"; Privat juridik, Affärsjuridik och... Läs hela svaret