Johan
    Jag har flertalet (ej akademiska) utbildningar inom friluftsliv som gör att jag idag arbetar med guidning och kursverksamhet relaterat till fjäll- och friluftsliv. Exempel är skidskola, vandringar, klätterkurser, snö- och lavinkunskap med mera. Jag har insett att den roligaste och mest givande delen av arbetet är just när jag är instruktör på kurser. Jag har funderat tidigare på att utbilda mig till lärare.

    Nu funderar jag på hur jag skulle kunna bygga på mina rena befintliga kunskaper och utbildningar med någon form av pedagogisk utbildning. Dels för att jag tycker det är intressant och för att kunna göra ett "ännu bättre jobb" som instruktör. Men också om det går att bygga på så att jag skulle kunna arbeta som lärare på exempelvis en gymnasieskola med inriktning mot just friluftsliv eller en folkhögskola. Vad finns det för vägar att gå?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Johan,
    så roligt att du tycker om att lärar-yrket är attraktivt! I Sverige behöver man många fler lärare. 
    Det är lärarbrist och finns många exempel på att folk undervisar fast de inte är behöriga lärare, och kanske inte har någon pedagogisk utbildning, över huvudet taget eller inte någon eftergymnasial utbildning... Juniorlärare >>> finns som är obehöriga lärare som ibland endast har gymnasiekompetens "i bagaget"; det är inte bra men så är det tyvärr på sina "ställen". :(

    Vill man bli "behörig lärare" är det att söka Legitimation hos Skolverket som gäller. Grunden för lärarlegitimation är LÄRAREXAMEN. och lärarexamen kan man inte få snabbare än på 3 år på heltid... det är minimikravet... ofta krävs det mera studier än endast 3 år på heltid.

    Kika gärna på yrkespresentationerna Lärare >>, Vuxenlärare >> och Yrkeslärare >>>.

    En folkhögskolelärare >>> kanske du kan bli särskild intresserad av. Det kan, för dig, bli en snabbare väg in i läraryrket.
    Din redan befintlig arbetslivserfarenhet kanske räcker för att kunna antas till programmet och då kan du på 2 år på halvtid bli folkhögskollärare.
    *********

    Att bli en annan sort lärare, än folkhögskolelärare, kommer, enligt vad jag vet - ta minst 3 år på heltid eller minst 6 år på halvtid.
    Att läsa fristående kurser i pedagogik eller andra fristående kurser (endast, även om man läser många kurser) kommer inte att göra dig till en "behörig lärare". Dock kan det bli både roligt och givande för dig att läsa högskolekurser, även om du sedan inte blir lärare "på det".
    Utbud av kurser som kommer att erbjudas från HT2018 kommer att bli klart till 15 mars 2018, då ansökningsperiod börjar.
    Nu kan du se utbud av sommarkurser.
    De sidor som vi rekommenderar är www.studera.nu - högskolornas/universiteternas gemensam hemsida

    och
    www.antagning.se - där man gör ansökan om studier och där även mycket info om högskolestudier finns också.

    Tips - kontakta lärarutbildningar på de högskolor/universitet där du skulle kunna tänka dig att läsa och hör med dem, vad de kan erbjuda; förhoppningsvis kan du få bra tips från lärarutbildningar. Dock är det ofta så att varje enskild högskola/universitet vet nästan uteslutande endast om sina egna utbildningar och lite eller inget om vad som erbjuds för övrigt, på andra lärosäten.
    Det gör mig ofta mycket förvånad när jag får veta att studievägledare svarar "Hos oss... och vad de andra har vet jag inte och det intresserar inte mig heller; jag har nog med mitt". Å ena sidan, så förstår man att det är mycket jobb att hålla sig á jour med vad som finns "överallt"... men å andra sidan, undrar jag - blir man inte Nyfiken? vill man inte veta vad för liknande utbildningar finns på andra lärosäten?
    Det är tyvärr så att vi lyckas inte hitta någon myndighet eller organisation som skulle ta på sig "övergripande ansvar för information om lärarutbildningar". Varje högskola/universitet "kör egen race" och det blir ditt ansvar som sökande att "studera" vad som finns att söka "överallt", vilket vi på fråga syv beklagar och tycker att det är inte rimligt ... men så ser det tyvärr ut. :(

    Kika gärna på https://liu.se/utbildning/kurs/917g10 - och - https://www.hkr.se/kurs/LA810F - det är 2 st. rätt "små" sommarkurser. Om man läser en eller båda dem blir man "inget speciellt" förutom att man har testat att läsa på högskolenivå och lärt sig, förhoppningsvis, ngt. nytt-intressant. Man blir på så sätt inte lärare... får inte lärarexamen och ska inte kunna få legitimation.

    Frågor och svar taggade med 'u' (6 st.)

    • Neptune

      Avbryta efter man fått betyg, men före terminslutet?

      Jag går nuvarande på en linje och funderar på att avbryta. Jag har fått betyg men inte i allt och undrar om det är bättre att avbryta efter terminen är slut så att man får slutbetyg eller liknade så man kan använda det man...

      Milla : : Hej,jag tror din fråga gäller en "linje" på universitetet (och inte ett program på gymnasiet eller en yrkeshögskoleutbildning eller en annan sort utbildning). Du... Läs hela svaret
    • Anonym

      Hur viktiga är betyg på uni?

      Hej, Jag hade tänkt läsa Master utomlands efter kandidaten men fått G nu i första kursen. Hur ser chanserna ut om man inte får VG på allt/det mesta? Och kan man läsa om kursen och få VG? Jag har fått VG på allt utom sista individuella...

      Anna: : Hej,hur skolorna utomlands antar till sina masterprogram (om det spelar roll om sökande har högsta möjliga betyg från sina grundutbildningar) får du fråga de skolorna som du vill komma in... Läs hela svaret
    • Alfred

      Universitetskurser?

      Går nu mitt tredje och sista år på gymnasiet och vill gärna plugga vidare på universitet och inom främst matematik. Jag har dock dålig koll på vilka mattelinjer som finns och vad de innehåller. Om ni vet skulle jag gärna vilja få veta det och vad kurserna innehåller samt vilken nivå de ligger på.

      Anna: : Hej Alfred!Utbud av svenska högskoleutbildningar kommer att fastställas helt till 15 mars 2022 - det är då anmälningsperiod börjar till utbildningar (kurser och program) som startar hösten 2022.... Läs hela svaret
    • Sandra

      Vad är skillnaden mellan A/B/C etc och 1/2/3 vad gällande kurser?

      För att få behörighet till att söka ett visst program på universitet så måste jag ha läst vissa kurser. Det står såhär: "OMRÅDESBEHÖRIGHET 14: Matematik D, Fysik A, Kemi B och Biologi B. OMRÅDESBEHÖRIGHET A12: Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c." Vad är skillnaden...

      Liselotte: : Hej Sandra! om du är 18 år idag, då gäller inte "gamla kurser" som t.ex Matematik D för dig, över huvudet taget. Möjlighet att få betyg i "gamla... Läs hela svaret
    • Matilda

      Vad kan man fortsätta med efter utökat yrkesprogram?

      Efter många om och men är jag nu tillbaka på ruta 1, ett yrkesprogram känns helt plötsligt som det jag borde välja inför det slutgiltiga valet med gymnasium. Tiden krisar och det blir antingen hantverk stylist eller hotell & turism. Det är ju då en yrkeslinje det blir som jag tänkt utöka för...

      Lena: : Hejsan, jag förstår att det känns om ett livsval det här med att välja gymnasium - men det är det sällan. Du kommer byta intresse, smak och tycken många gånger i livet och det är väldigt ofta oavsett -... Läs hela svaret
    • Anette

      Studera vidare trots ig i matte a?

      Jag har ett slutbetyg från gymnasiet med bra betyg men ett IG i matte A. Jag vill plugga vidare nu men vet inte vad jag har för möjlighet pga mitt ig. Jag är inne på olika saker: undersköterska, administration eller kanske till och med massör? Vad för utbildningar kan jag välja som vill ha...

      Lena: : Hejsan, om du vill söka till olika yrkes/högskoleutbildningar med hjälp av ditt betyg så måste du läsa upp Matte A eftersom den krävs och ligger i själva behörigheten till högskola. Du kan läsa upp kursen på ditt lokala... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga