Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'ramar för kandidatexamen' (4 st.)
-
Fastighetsmäklarprogrammet?
Hej, Jag har läst fastighetsmäklarprogrammet 120hp via en uppdragsutbildning. Högskolan som examinerade oss är Högskolan väst. Jag har ju läst en akademisk utbildning på 120hp. Kurserna som jag har läst är följande:...
Hejsan,planering mot kandidatexamen, om du vill sätta den av fristående kurser, måste du göra tillsammans med studievägledare på den aktuella institutionen. Du kan få lite olika svar... Läs hela svaret -
Journalistik-sätta ihop sitt egna kandidatprogram?
Hej, Står och väger mellan att läsa antingen journalistik, för att bli en modejournalist eller en annan modeutbildning. Problemet är att jag upptäckte att det krävs högre betyg för att komma in på utbildningen än vad jag har. Har redan...
Hej,du får söka svar hos studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen. Olika lärosäten har examinationsrätt inom olika kunskapsområden. Om du... Läs hela svaret -
Student som vill studera civ teknisk fysik men gillar också filosofi?
Hej, Jag är en student som gick på natur, programmet som intresserar mig (efter besöket till SACO mässan) är civilingenjör teknisk fysik vid KTH (och andra hands vid Chalmers) men jag har också ett enorm intressera inom filosofi, specifik fysikens filosofi...
Hejsan,utbud av högskoleutbildningar med start hösten 2020 blir klart till 16 mars 2020 då anmälningsperiod börjar; ännu kan man inte se alla de utbildningar... Läs hela svaret -
Kan man ta ut dubbel kandidatexamen med 90 hp i två ämnen?
Hej! Jag undrar om jag, efter att ha studerat två ämnen i 90 hp vardera och gjort examensarbete i båda ämnena, kan ta ut dubbel kandidatexamen (en med ena ämnet som huvudområde och en med det andra?) Spelar det någon roll huruvida ämnena studeras...
Hej Emma,jag måste mer eller mindre ge samma "svar" som finns i kommentaren till din fråga - alltså, att du bör ta kontakt med studievägledare på de... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga