Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'höjning av jämförelsetal' (4 st.)
-
Prövning matematik 2?
Hej, Ponera följande: Slutbetyg utfärdat 2015. I betyget ingår matematik B med kursbetyg VG. Kursen är på 50poäng. Om jag idag skulle göra en prövning i motsvarande kurs dvs 2a/b/c så är den kursen 100p. Hur påverkar detta mitt snitt?...
Hej,VG motsvarar nuvarande betyg "C". för att höja från VG kan man ha B eller A betyg och det blir högre höjning vid betyget A, än B.Höjning på cirka + 0.2 får du om du får... Läs hela svaret -
Prövningar på komvux?
Hej! Jag hade pluggat inför högskoleprovet, men nu i och med att det blivit inställt två gånger i rad har jag börjat att kolla upp info om prövningar. Jag skulle vilja komma in på juristprogrammet, jag har 18,39 i poäng från gymnasiet. Min...
Hejsan,du skriver inte ngt om Meritpoängen/extrapoängen. du har kanske redan godkända betyg i eng 7 och mod.språk 3,4. Meritp. för matte: eftersom juristprogrammet inte kräver matte för... Läs hela svaret -
Kommer jag att hamna på BII om jag läser programmering på komvux?
Hej! jag tog studenten nyss och tänkte läsa programmering 1 och 2 på komvux för att öka mina IT-kunskaper. Jag vill dock inte hamna i BII vid urvalet i vårterminen. hur skulle det funka? och kommer jag att få CSN-bidrag ifall jag valde att läsa dem?...
Hej,eftersom kurser i programmering på gymnasial nivå krävs inte inför ansökan till svenska högskoleutbildningar, kommer inte betyg i de kurser påverka... Läs hela svaret -
Är att göra prövning och skriva kurs samma sak?
Hej, Eftersom att det är mycket svårare att skriva prövning pga corona så undrar jag om det är samma sak som att läsa en kurs på komvux. Höjs mitt snittbetyg på samma sätt eller finns det någon skillnad på den delen?
Hej!Har man flera betyg i samma kurs är det det högre betyget som gäller och detta oavsett hur man fick det högre betyget - genom en prövning eller genom att läsa kursen en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga