Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiumval' (6 st.)

    • Ruby

      Ångrar mitt gymsiumval?

      Hej igen Jag står nära reserv på en skola som jag vill komma in i men saken är att jag vill inte gå ekonomi linjen. Jag undrar ifall ja kommer in i skolan men att ändå byta linje men jag vill göra det på direkten så ja slipper gå om

      Liselotte: : Hej Ruby! Man står reserv till varje Utbildning separat. Om den utbildning dit du vill komma in, har tomma/lediga platser, kan du hoppa in direkt. Men om det finns egen reservkö till den utbildningen, går eleverna i... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vilken linje borde jag ta?

      Hej jag har ingen aningen vilken linje och gymnasium jag skall gå i ännu. Jag är en väldig blygg och lite antisocial av mig. Jag är en tjej och vill helst inte gå i en klass som består av 3 tjejer i. Jag gillar att sitta vid datorn och spela spel och även redigera videosar, lära mig hur...

      Anna: : Hej, Johanna! Jag förstår att du står i "valet och kvalet" mellan olika utbildningar och att alla alternativ har sina för- och nackdelar. Jag kan inte bestämma vilket val du gör, men jag ska... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vad kan man bli?

      Hej jag undrar vad man kan bli om man väljer TE info & medie TE design & producktutv... NA & sam

      Anna: : Hej, Johanna! Det finns oändligt stort antal olika yrken och utbilningar som man kan "sikta på" efter att ha gått på de gymnasieprogram som du nämner i din fråga, exempelvis: dataspelsutvecklare,... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vilken línje skall jag gå i ?

      Hej jaag har tänkt på att gå i TE media eller design men vet inte riktigt vilken, vill liksom inte gå i klasser fullt av killar :/ är det verkligen jätte många killar i TE linjerna?

      Mikael: : Det är svårt att förutspå hur många killar och tjejer det blir på olika utbildningar. På Teknikprogrammet läser man inriktning från åk2. Under åk1 läser alla... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga