Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiebyte' (4 st.)

    • Adde

      Finns det någon gräns för hur många gånger man får byta gymnasium?

      Hej, nu är det så att jag skicka in en lapp om att byta gymnasium igår, men jag skrivs in där på måndag enligt gy antagningen. Om man ångrat sig tills dess finns det något man kan göra för att fortsatt vara inskriven på gymnasiumet...

      Milla : : Hej Adam,vi på FRåGA SYV känner inte till några centrala/generella regler som skulle begränsa antal gymnasiebyten. Men jag kan inte utesluta att vissa kommuner... Läs hela svaret
    • Herdi

      Hur fungerar gymnasiebyte innan terminen har börjat?

      Jag har nu blivit antagen till Östra real gymnasiet men efter att ha läst mer om gymnasiet vet jag inte om det kommer att passa mig. Jag hade tänkt byta till mitt tredje val som var midsommarkransens gymnasium men jag vet inte hur jag ska göra detta. Jag kommer att skicka betyg, personnummer och...

      Anna: : Hej Herdi, jag råder dig börja läsa där du är antagen. Detta för att det finns ingen garanti på att bli antagen på en annan skola.Där du är ANTAGEN,... Läs hela svaret
    • Nicole

      Byta gymnasielinje efter 1 termin - är detta möjligt?

      Hej! Jag går just nu första året andra terminen på Sam Beteende programmet på min gymnasieskola. Mitt val kändes bra i början, dock kan jag tyvärr säga att jag nu inte trivs med kurserna lika mycket som det var tänkt. Istället har jag fått upp ett stort intresse för ekonomi och juridik, och...

      : : Hej Nicole,  Vad tråkigt att du inte trivs så bra som du hoppades. Jag skulle säga att det vore bra om du pratar med studie- och yrkesvägledaren på din skola för att... Läs hela svaret
    • Nora

      Hur får man tag i sina tidigare betyg?

      Hej! Jag ska göra en ansökan för att byta skola. Med ansökan ska man skicka med två saker. 1. Kopia av grundskolebetyget. 2. Utdrag ur betygskatalog från tidigare gymnasieskola med minst 400 godkända betyg. Jag går inte i en skola nuvarande på grund av sjukdom, men jag har gått hela...

      Anna: : Hej Nora, tråkigt att du är sjuk.  Ang. betyg - så undrar jag om du har sparat OriginaI - SIutbetyg från grundskoIan, som du fick när du sIutade på grundskoIan. Om inte, kan du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga