Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Min tanke är att ska skriva prövning i naturkunskap 1b. Jag undrar dock hur många veckors studietid jag bör lägga på det om jag studerar det på heltid. Vet att det är olika för alla men vad är riktlinjen eller det "normala"?
Julia: :
Hej Emma,Naturkunskap 1b är en 100poängskurs, och omfattning i timmar på den är alltså 200 timmar. När elever läser den i skolan, så är det cirka 100... Läs hela svaret
Hej!!
Det första jag vill nämna är att jag INTE är osäker över vilket program (av de två program som jag kommer nämna) jag helst vill plugga utan att jag vill/kommer även plugga den andra men helst i en kortare tidsperiod än om jag studera ena och sedan den andra.
Därmed, är min fråga,...
Melina: :
Hej!
Du får läsa på en studietakt som är max 150% (dvs 45 högskolepoäng per termin). Det är möjligt att bli antagen till både program och till en... Läs hela svaret
Min klass har fått ett jättejobbigt schema där man ser att de som gjort schemat prioriterar gemensamma kurser, som engelska, svenska, naturvetenskap, psykologi, religon, matte och historia.
Jag går på vård och omsorg, just för att den innehåller kurserna Medicin, vård och omsorg,...
Milla : :
Hej Sandra!
Råder dig kontakta Skolverkets Upplysningstjänst
Telefon: 08 - 527 332 00
Telefontid: Vardagar 09.30 - 11.30 och 13.00 - 15.00
E-post: [email protected]
Svar på epost... Läs hela svaret
1, Det som jag undrar är hur länge kan jag studera på en högskola? Jag har hört att det finns något som heter universitet. 2, Min andra fråga är också vad är skillnaden mellan universitet, folkhögskola och högskola. Jag undrar också om jag på gymnasiet läser till exempel samhällsvetenskap men...
Lena: :
Hejsan, jag ska försöka svara på dina frågor i turordning:
1. Det som jag undrar är hur länge kan jag studera på en högskola?
Svar; Du kan plugga länge på högskolan. En grundutbildning som kallas en... Läs hela svaret
