Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32197 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'grundkurs' (4 st.)
-
Är det betyg man söker med varje år i fristående kurser?
Jag vill söka fristående kurser och undrar om det är betyg och/eller högskoleprovet (eller någon annan merit) som man söker med under alla 6 terminer för att få en kandidatexamen?
Hej,till första kursen söker du med ditt meritvärde (i betygsgrupper) och/eller med HP-resultat, i HP-urvalet.Vidare är det olika: om du t.ex söker till fortsättningskurs... Läs hela svaret -
Plugga fördjupningskurs på annat universitet?
Hej, jag vill jättegärna läsa nationalekonomi och bor i Uppsala. Drömmen är att läsa kursen här men mina betyg duger dessvärre inte till det. Är det möjligt att läsa Nationalekonomi Grundkurs på Lunds universitet på distans...
Hej Kevin,Grundkurs i Nationalekonomi i Lund ges, som jag kan se, på Dagtid i bunden form, på skolan, ej på distans. Var har du sett att den kan läsas på distans?****Du vill läsa... Läs hela svaret -
Hur söker jag in till rätt kurs i franska på universitet/ högskola?
Hej! Jag är en elev som tagit studenten och som nu går några månader intensivkurs franska i Frankrike som är organiserat av Education First. Jag skulle gärna vilja studera vidare på högskola/ universitet till våren för att lära mig...
Hej Olivia, alla de olika sökbara utbildningar på högskolenivå i Sverige i franska finner du på antagning.se/franska och om du sedan innan ej läst franska... Läs hela svaret -
Kan jag gå F i Kemi 2 och ändå klara naturvetenskapliga programmet?
Hej, jag går andra året på gymnasiet, naturvetenskapliga programmet. Förra året fick jag minst godkänt i alla ämnen, men i år tror jag inte jag kommer klara kemi 2. Kan man typ välja bort kemi och ändå få gymnasieexamen? Eller...
Hej Alvin,delvis är info i Martins kommentar korrekt, men inte all info i hans kommentar, anser i alla fall jag... och jag är behörig SYV.Ja, det går att få ut... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga