Hej jag går i 9an och ska snart välja gymnasium och jag undrar vad som är den största skillnaden mellan humanistiska och samhällsprogrammet, jag har kollat på poängplanen för båda programmen redan men jag undrar främst om möjligheter efter gymnasiet, får man ungefär samma behörighet och hur brett är humanistiska programmet egentligen. Om jag går på hum vill jag då gå på kultur inriktningen, är det en bra grund för att plugga vidare som lärare efter? //Ida
Hej Ida,
jag skulle säga att den största skillnaden i behörigheten inför eftergymnasiala utbildningar mellan SA och HU är att i SA ingår matematik 2b som en obligatorisk kurs.
I HU ingår mindre matte, endast 1b. Och godkänt betyg i matte 2 krävs till många eftergymnasiala utbildningar, t.ex om man vill bli Psykolog, Sjuksköterska, Arbetsterapeut eller Tandhygienist.
Det kanske går läsa matte 2b som valbar kurs på HU. Ofta är det möjligt, men det kan inte garanteras. Blir det ont om lärarkapacitet, kommer eleverna som måste läsa kurser pga de är på deras utbildning Obligatoriska få läsa och de som önskar läsa valbara kurser kan bli utan möjlighet att läsa kurser, även om det på förhand "utlovades" att det skulle gå att välja till t.ex matte 2b.
Det är bra att du tittade på programplanerna på de programmen som du är intresserad av! Som man ser i Programplanen för HU, så finns det en lång lista på möjliga programfördjupningar på det programmet, bl.a finns matte 2b, 3b och 4 med.
Angående behörighet inför lärar-yrket, så beror det på. Om man vill läsa för att bli matte-lärare, behöver man godkänt betyg från en gymnasial kurs matematik 4. Det finns många olika sorters lärare och även "lärarliknande" yrken (t.ex fritidsledare): förskollärare, Lärare F-3, grundskolelärare, lärare i fritidshem, ämneslärare (i många olika ämneskombinationer), folkhögskolelärare, högskolelärare, yrkeslärare & kulturskolepedagog. Och särskild behörighet är inte densamma inför de olika lärarutbildningar.
Till Fritidsledare läser man inom folkhögskola. Men till lärare läser man på högskola-universitet.
Allmänt om behörighet till högskola-universitet (i Sverige)
Man behöver alltid ha Grundläggande behörighet.
Många (men inte alla) högskoleutb.kräver även viss Särskild behörighet. Sedan konkurrerar de behöriga sökande i olika urvalsgrupper, t.ex om man gör högskoleprovet, konkurrerar man även i HP-urvalet samtidigt som man också konkurrerar med sina gymnasiala betyg.
Får man examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram, oavsett vilket program det är, då har man grundläggande behörighet; och båda de programmen som du nämner i din fråga är Högskoleförberedande.
Om kraven för exam.bevis kan du läsa på gymnasieGuiden.se/examen
ang.Särskild behörighet, så beror det på... vad för utbildning på högskolenivå som man är intresserad av.