Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'betygssnittet' (5 st.)
-
Hur mycket höjs mitt betyg efter komvux?
Hej. Jag har 15,14 i poäng och ska gå komvux för att läsa upp naturkunskap 1b som jag har F i samt läsa till naturkunskap 2b. Om jag får C i dessa kurser, kommer mina poäng stiga och hur mycket?
Hej Malin,om F-betyget i nk1b är inräknad i 15.14 som du har idag, då kommer C-betyget i nk1b höja till cirka 15.74.C-betyget i naturkunskap 2 kommer sänka lite-lite. :) Om man har 15.00... Läs hela svaret -
Hur blir det med meritvärdet efter behörighetskomplettering?
Jag pluggar naturkunskap 2 på komvux just nu för att bli behörig till optikerprogrammet och jag undrade hur det fungerar med meritvärdet efter kursen? Finns det risk för sänkning i meritvärdet, och i så fall hur blir det en sänkning och på...
Hej Dalya,försök få så högt betyg i Naturkunskap 2 som möjligt. På något annat sätt kan du inte påverka hur ditt meritvärde kommer att... Läs hela svaret -
Hur mkt höjs snittet i fysik 1a?
Hej. Jag hade betyget E i fysik 1a i gymnasiet (2017) och gjorde prövning i det och fick betyget C. Hur mkt ändras snittet?(0.1, 0,2, osv...) Har 13,85 som meritvärde om jag bortser från 2,5 meritpoäng.
Hej Ali,Fysik 1a är en stor kurs - på 150 poäng och därför höjs ditt jämförelsetal mer än om du höjde betyget i en annan, mindre kurs. I detta fallet höjs ditt... Läs hela svaret -
Räknas alla kurser med i snittbetyget?
Jag är ny på gymnasiet och fattar ingenting när det kommer till betyg, poäng osv. Låt säga att mitt mål är att få max 22,5 i snittpoäng. Jag går teknik på och väljer en naturinriktning i 2an och får läsa biologi 1, fysik 2, och kemi 2. Jag får A i alla kurser jag läser och bland dessa...
Hej Lukas, så som reglerna är nu, så behöver man alla A-betyg i alla kurser + max antal i merit för att max meritvärde på 22.5. Betyg från alla årskurser på... Läs hela svaret -
Kan detta funka?
Hej Om man går ut med studiebevis och fixar upp sina betyg och får 22.39 och vill bli läkare men behöver behörghet i mat4, fys2 och kemi1...kan man göra detta: Man gör prövning i dessa 3 kurser och får betygspapper på kursen (minst godkänt iaf)...kan man bifoga detta inför sökningen till...
Nej, Peter, man kan inte göra så som du föreslår. Om man vill att jämförelsetalet/meritvärdet ej påverkas, då ska man skaffa sig behörighet i de kurser som krävs för... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga