Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31912 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'hr-jobb' (6 st.)
-
Studera HR utomlands?
Hej! Jag är en socionom student som snart ska ta examen. Efter examen har jag funderat på att vidarutbilda mig inom HR och detta är något jag gärna hade velat göra utomalnds (helst inom EU). Jag undrar då vad som hade varit bäst för mig, att...
Hej,jag undrar om du vill jobba inom HR i Sverige eller utomlands? I Sverige gäller följande: HR-jobben/yrken är icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma vem de anställer, med... Läs hela svaret -
Kan man jobba inom HR om man väljer ekonomi kandidat?
Hej! Kan man jobba inom HR om man läser ekonomi kandidat? Eller är kandidat inom HR bättre? Om man vill bli ekonom, är ekonomi kandidat + master eller civilekonom + master bättre?
Hejsan,yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma med vilken utbildning de anställer. Men min erfarenhet är att utbildning i... Läs hela svaret -
Vilken utbildning kan leda till en HR - Roll?
Hej! Jag är en kille på 19 år och tog studenten förra året! Är redo för att söka mig in till en utbildning så fort som möjligt! Har inte meriterna från Gymnasiet för att söka in till en HR utbildning och har...
Hejsan,din fråga går ut på att du vill få svar ang. vad skulle du behöva läsa för att få en chans att få jobb inom HR? "Problemet" med HR-jobb i... Läs hela svaret -
Kortare utbildning för HR attraktivt för arbetsgivare?
Hej! Jag har tänkt på korta utbildningar för att bredda min kompetens. När jag sökte på utbildningar i arbetsrätt hittade jag HR-Strateg. Det kostar ju såklart en slant men jag har inte tid eller tålamod till kandidatutbildning. Frågan är om detta kan vara attraktivt eller om arbetsgivare i...
Hej Henrik,olika arbetsgivare kan tänka olika, så det går inte att ge ett generellt svar. Men eftersom det är hård konkurrens inom HR-yrken, så får många... Läs hela svaret -
Finns det HR utbildning i Halmstad?
Hej, Om jag läser 'Organisering och ledning av arbete och välfärd' i Halmstad, kan jag bli utbildad som HR-speciallist eller måste jag läsa personalvetarprogrammet för att kunna bli och jobba inom HR?
Hej Benim,jobba inom HR kan man i Sverige med diverse olika utbildningar "i bagaget".Om du vill läsa den här utbildning, då råder jag dig välja inriktning Arbetsvetenskap inom den... Läs hela svaret -
YHS eller högskolan ?
Hej Jag undrar vad som är det bästa alternativet när det kommer till att bli HR eller personalvetare. Är yrkeshögskolan det bästa alternativet just inom detta? Lund har: "personal och arbetslivsfrågor" Malmö: "personal och...
Hej Amina, jag vill börja med att skriva att det går bra att söka både till högskola/universitet och till många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt (de antagningsprocesser sker oberoende av... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga