Mathilda
    Hej!
    Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
    Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
    Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
    Så till mina frågor:
    Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
    Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
    Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
    Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
    Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?

    • Peter : ta gärna del av info på https://www.fragasyv.se/info/behandlingspedagog-socialpedagog
    • Eva : Det stämmer att de yrken "går in i varandra" och samma arbetstitel kan beskriva mycket olika arbetsuppgifter. Inte lätt att på förhand veta var man ska utbilda sig och vilka arbetsuppgifter man sedan kan få. :(

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Mathilda,
    jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.

    Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.

    Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer.
    Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.

    Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar
    Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska.
    Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska.
    Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.

    Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.

     

     

    Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.

    • : Okej! Tack snälla för svar. Väldigt svårt att veta vad man ska välja, men man kanske kan gå folkhögskola och sen plugga nån kurs på högskolan så man får lite av varje. Himla svårt men bra att det liksom finns ”andra vägar in”
    • Anna : Du kan Söka massvis med olika utbildningar samtidigt och det är först när du får erbjudande om studieplatser som du behöver svara Ja eller nej till erbjuden plats. Det är inte farligt att söka många olika utbildningar samtidigt och det är inte heller någon fara i att tacka Nej till en erbjuden studieplats. Ex. till varje yrkeshögskoleutbildning söker man separat och oberoende av andra ansökningar... Och du kan därför samtidigt söka till högskola och till folkhögskolorna också. Varje folkhögskola gör också sin egen ansökan själv. Det är inom högskolor&universitet som det är Central antagning, men det är 20 alternativ man får söka - prioritera noga Inom Högskola: det du helst vill komma in på, sätt det alternativet som nr.1.

    Frågor och svar taggade med 'fundering' (3 st.)

    • Carl

      Komplettera godkända betyg?

      Hej! Jag har ett litet problem på halsen. Jag är intresserad av att läsa på handelshögskolan i Stockholm. Jag har alla behörigheter (1,95) på högskoleprovet, samt kommer att ha 17.0 i meritvärde utan extra meritpoäng. Mitt problem är att jag även behöver betyget C i Matematik 3c samt C i spanska...

      Saga: : Hej Carl, det är tyvärr inte tillåtet att göra prövningar /eller läsa kurser/ på komvux när man går på gymnasiet, utan endast Efter det att man gått ut gymnasiet.Ang.... Läs hela svaret
    • Frida

      Nationalkaraktär och kultur, stereotypa fördomsfulla?

      Har en fråga om nationalkaraktärer och kulturer som jag undrat över ett längre tag och undrar om ni kan hjälpa mig? Vet ni hur nationalkaraktärer och kulturer framstår som stereotypa och fördomsfulla? Stämmer genareliseringarna som man har? Tack på förhand

      Mikael: : Hej Frida! Vi på Fråga SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan för att vi är Studie- & yrkesvägledare och kan enbart svara på frågor som har med yrkes- eller studievägledning att göra. Hälsningar Mikael SYV
    • Hanna

      Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?

      Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...

      Milla : : Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga