Johanna

    Hej! Jag är väldigt kluven över vad jag ska studera på universitetet men något som jag fått höra av väldigt många nu är att det är viktigt att jag väljer något som jag är intresserad av. Dock är det är främst språk och konst som jag är intresserad av. Men jag undrar då vilka yrken inom språk som kan finnas förutom översättare, tolk och lärare? Och om man skulle ta en kandidatexamen i översättning, hur stor är risken att man inte får något jobb inom det senare. Jag känner att språk verkligen vore kul att studera på universitetet men är otroligt rädd att stå kvar med höga studieskulder och sedan inte få något jobb inom det. Jag har hört att det finns möjlighet att läsa KPU efteråt om man har tillräckligt med poäng inom ett ämne men jag är inte så säker på om jag skulle trivas som lärare. Jag undrar därför även om ni känner till någon annan/andra utbildningar som man kan läsa sedan för att lättare få jobb inom språk? Något annat jag funderat på är att studera UX-design, dock är jag mer osäker på detta och undrar om ni känner till någon kortare kurs man kan ta för att få testa på och känna efter mer vad det handlar om. Tack på förhand! Mvh Johanna Hultgren

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Johanna!
    Svarar först om UX-design: utbildningar finns bl.a inom Yrkeshögskola, se exempel:

    yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/ux-designer
    och
    utbildning/nackademin/ux-designer
    ********
    ang. Språkyrken
    det finns rätt många olika Språyrken, se framtid.se/yrke/sprakyrken
    Exempel på språkyrken:  Manusförfattare,Talskrivare och Copywriter.

    ang.möjlighet till jobb och försörjning - så kan man som t.ex Copywriter få fastanställning (heltid tillsvidare) men konkurrensen om jobben inom det område är hård.
    Som tolk och översättare är det vanligaste att man "jagar" uppdrag och får behovsanställningar; det kan innebära perioder utan uppdrag och utan inkomst.
    Men även inom tolkyrket finns undantag, där man kan få fastanställning, t.ex som EU-tolk (dock här ställs det mycket höga krav på kompetens och konkurrensen är hård).

    Yrke: Högskolelärare
    Efter vilken högskoleutbildning som helst kan man försöka sikta mot att bli högskolelärare och utbilda blivande studerande på lärosätena: högskolor och universitet. Vägen är dock lång, svår och osäker.

    Så, det är (krasst sammanfattat) 2 vägar att välja mellan:
    - läsa det man brinner för och hoppas på det bästa (det går inte ge ngn garanti på att kunna försörja sig som översättare eller korsordskonstruktör, bara för att ta 2 exempel från språkyrken)
    eller
    - välja utbilda sig till lärare på grund- eller gymnasieskolan, där man vet att jobben kommer att finnas. Som lärare är det vanligt att ha heltidsanställning med månadslön och om man blir legitimerad lärare är det nästan garanterat att man får jobb.

    Frågor och svar taggade med 'betygsurval' (3 st.)

    • Anonym

      Vilken grupp konkurrerar jag i?

      Hej, Jag har fullständiga betyg från gymnasiet man valde nu att söka ekonom på högskola. Jag håller på för fullt att bli godkänd i Matte 3b som jag alltså inte läste i gymnasiet utan i efterhand för att bli behörig. Min...

      Anna: : Hej!du kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen.I BII brukar ofta antagningsgräns ligga högre, alltså är (ofta) svårare att komma in, men ibland slumpar det sig så att det kan bli... Läs hela svaret
    • Astrid

      Hur väljs sökande ut?

      Hej! Undrar hur universitet väljer ut sökande till platserna eftersom det bara finns ett visst antal platser. Om det t.ex finns 45 platser till läkarprogrammet och det är ca 600 som sökt hur väljs då dessa ut. Vet att det först sker via betyg (pratar...

      Peter: : Hej Astrid,det borde inte spela roll om man söker till en högskoleutb. i första hand eller i "lägre"-hand i alla de andra fall än när man söker i AU (alternativt urval), vilket är ett undantag.... Läs hela svaret
    • Anton

      Hur fungerar högskoleprovet?

      Hej! Jag vill fråga ett par saker som gör mig fundersam. Jag gick ut från gymnasiet för många sedan (2011) och förra och året innan det så ville jag studera upp mina ämnen på komvux och jag fick göra prövningar på mitt gamla gymnasium så jag kunde läsa upp de ämnen som jag hade i...

      Milla : : Ditt resultat på högskoleprovet är giltigt i fem år och har man flera giltiga resultat, är det högsta som gäller. Att du förut hade lägre resultat, har ingen betydelse; nu är... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga