Björn
    Hej!

    Min son kom till Sverige för 1 år sedan. Han är 17 år nu och har pluggat upp till klass 10 i sitt hemland (Nepal)

    Vi bor i Stockholm. Han har gått 6 månader på språkintroduktion. Lärarna säger att det kommer att ta 2-3 år av språkintroduktion innan han får börja på gymnasiet!
    Alltså 2-3 år utan att han får några svenska kontakter, och ingen chans att komma in i Sverige. Är det verkligen så?? Vad krävs för att man ska få komma in på ett "Vanligt gymnasieprogram"?

    Han vill gärna plugga på engelska annars, men det verkar som att det bara är IB programmet som är tillgängligt om man inte fullföljt sin språkintroduktion, stämmer det?
    (IB programmet verkar väldigt svårt).

    Mycket tacksamma för hjälp. Om det verkligen tar 2-3 år att få börja på gymnasiet kommer vi nog lämna Sverige. Hur ska vi göra för att komma in på ett "vanligt" gymnasieprogram??

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Björn, jag förstår att din son vill komma in i det Svenska samhället snabbt och det är jättebra!
    Problemet är att svenska är UNDERVISNINGSSPRÅK och läraren förklarar allt på svenska och läroböckerna är också skrivna på svenska. För att kunna läsa på gymnasiet med undervisningsspråk svenska - måste man kunna lika mycket svenska som elever som slutar åk9 den svenska grundskolan som får minst E (godkänt) i svenska eller svenska som andraspråk.
    Hur lång tid det tar att lära sig det är individuellt. Det beror på ålder när man började lära sig ett nytt språk, på språkbegåvning, motivation, hur mycket tid man lägger på sina studier och en del andra faktorer.
    Att förvänta sig att en 16 åring lär sig lika mycket svenska som elever som har pratat svenska i 15 år och/eller läst svenska och läst andra ämnen PÅ SVENSKA i 9 år i skolan - på ett år är orimligt.
    Hur lång tid det tar för just din son beror, som sagt på olika faktorer.
    Det påskyndar inlärningen om ni pratar svenska hemma, om han läser böcker på svenska, om han tittar på nyheterna på svenska mm.
    Om huruvida det tar 2-3 år eller 1,5 år är det jättesvårt att säga. Lärarna gör bedömning utifrån hur det brukar gå till och även utifrån din sons nuvarande kunskapsnivå och "progression" (hur snabbt han lär sig). Ibland går inlärning långsamt under en period (man ackumulerar kunskaper latent) och sedan händer det en sort "explosion" och man kan helt plötsligt uppvisa jättebra kunskaper. Det är mycket individuellt. Jag tror att lärare inte vill lova ngt. som de inte kan hålla sedan. Jag tror de tar i "överkant" och det kan i praktiken gå mycket snabbare.
    Jag kan rekommendera att din son går med i någon förening, fritidsgård, kulturskola eller liknande på kvällstid och på helgerna. Detta hjälper honom att komma in i det svenska samhälle samt han lär han sig bättre svenska för han blir tvungen att prata svenska där. Mycket bra om han kunde få extra jobb på en arbetsplats där det pratas svenska (kvällstid och/eller helger) - det är också ett sätta att komma in i samhället och samtidigt träna svenska språket.
    Du frågar vad ni kan göra för att din son skall komma in i ett "vanligt" gymnasieprogram?
    Om undervisningsspråk är svenska då måste han kunna svenska motsvarande betyg E från åk9 i grundskolan + uppvisa kunskaper i matematik (motsvarande samma nivå, åk9 i grundskolan) + engelska + minst fem andra valfria grundskoleämnen. Han kan bekräfta sina kunskaper genom t.ex. göra Nationella prov, prövningar på Prövningsenheten eller om hans betyg från Nepal godkänns i Sverige.
    Det är ingen som vinner på att din son får gå på gymnasiet utan någon chans att klara sig.
    Man måste kunna undervisningsspråk tillräckligt bra för att kunna tillgodoräkna sig kunskaper. Den processen kan man inte påskynda hur mycket som helst. Språkinlärning får ta den tid det tar... Risken är annars att man kan bli sjuk av negativ stress.
    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för er!
    Bästa hälsningar
    Milla SYV

    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen,
    den här skolan http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/internationella-engelska-gymnasiet-sodermalm-iegs
    erbjuder alla sina utbildningar på engelska.
    Ta kontakt med den skolan. De känner säkert till andra skolor som också har undervisning på engelska.
    Ni kan också fråga Antagningskansliet - Gymnasieantagningen Stockholms län
    Postadress:
    Box 4404
    102 68 STOCKHOLM
    Tel: 08-58 00 80 00 Fax:08-5800 8008
    [email protected]
    Om man loggar in på http://www.gyantagningen.se/ kan man säkert se vilka skolor i Stockholm som erbjuder några eller alla sina utbildningar på engelska, men då måste man ha lösenord. Det har SYV på din sons skola. Din son, antar jag, har inte fått inloggning till antagningssida pga han förväntas inte söka till gymnasiet (jag vet inte, jag bara gissar).

    "Faran" i att läsa på engelska är att din son inte kommer att lära sig svenska och ju äldre han blir, desto svårare blir det för honom att lära sig svenska snabbt och bra.
    Språkforskning visar att ju yngre man är när man börjar lära sig ett nytt språk, desto större är chanser att kunna "ta till sig" språket som modersmål. Det finns brittisk forskning som visar på att förmågan att ta till sig ett nytt språk börjar (långsamt) att avta från det att bebisen är 9 månader gammal. Forskarna kunde mäta skillnader mellan hur barn yngre än 9 månader uppfattar ett nytt för dem språk och hur barn som är äldre än 9 månader - reagerar. Skillnader är inte stora i den ålder men redan mätbara.
    Det är mycket individuellt men UNGEFÄR vid 12 års åldern börjar förmåga att ta till sig ett nytt språk avta ganska snabbt. Vid 15 års åldern (också det är mycket individuellt) har man reellt försämrade möjligheter att lära sig ett nytt språk som modersmål. Är man över 20 år, så är det i princip omöjligt att lära sig ett nytt språk "som modersmål". Det hörs på brytningen men det som händer inne i hjärnan är att man måste TÄNKA i stället för att kÄNNA vad som är rätt och fel i språket.
    Modersmål KÄNNER MAN, man bara vet att "så säger man inte - en kontor.. t.ex.där "gör ont i munnen" liksom... att säga så, det tar emot... OM MAN HAR SVENSKA SOM MODERSMÅL men på främmande språk - måste vi TÄNKA, minnas hur var det nu... "är det EN kontor eller ETT kontor"?
    Och så säger man fel och skriver fel också... men det gör inte så jättemycket om det blir fel ibland, bara det går att förstå. men en Sammanhängande problematik är att den "mängd" svenska som din son kan lära sig under det här året, kommet ta flera år om han lär sig senare... och så blir han aldrig lika bra på svenska som han skulle hade blivit om han läste det nu. "Tåget går" liksom... och snabbare för varje dag. Hjärnan "cementerar" de kunskaper som man skaffade sig som barn - och det är mest påtagligt på vissa områden (och språk är ett sådant område). Har du någonsin träffar en person som började lära sig svenska när hen var över 20 år gammal och talar utan brytning? Jag har inte träffat någon i alla fall!
    Brytning är inte så farligt MEN DET ÄR ETT TECKEN PÅ ATT SPRÅKET ÄR ETT FRÄMMANDE SPRÅK för personen i fråga. På främmande språk är det svårare att studera, arbeta och umgås i största allmänhet.

    Summan "av kardemunnan" är att i fall din son planerar bo och arbeta i Sverige, så skulle jag rekommendera att han "kastar sig över svenska språket" nu på en gång (inte om fem minuter - utan NU!) och läser PÅ SVENSKA.
    Bästa hälsningar & stort Lycka till!
    Milla SYV

    • : Hej!
    • : Tack för bra svar.
    • : Vad finns det för möjligheter att studera på engelska? Förutom på IB programmet??
    • Milla : Jag skulle råda er att kontakta olika Ambassad (engelskspråkiga länders) och fråga om de har en skola för anställdas barn vid Ambassaden. Jag skriver också ett utökat svar till dig inom kort!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'matematik specialisering' (10 st.)

    • AZ

      Är det korrekt uppfattat av mig avseende mina meritpoäng?

      Jag har avgångsbetyg från 1999, dvs betyg enligt G/ VG/MVG och benämningen på avancemang på mina kurser var enligt A, B osv. Jag läste Naturvetenskapligt program, inriktning Natur, och har minst godkänt i samtliga kurser. Jag funderar nu på att...

      Milla : : Hej,det är möjligt att du redan nu har max antal meritpoäng (2.5) och behöver därför inte läsa matematik specialisering. Om du har ett SLUTBETYG från... Läs hela svaret
    • Vitsten

      Får jag meritpoäng från utökad kurs?

      Hej! Jag har läst matematik specialisering i gymnasiet som utökad kurs året men tyvärr kunde inte klara kursen. I och med att jag fick F i kursen kunde jag inte få något Meritpoäng då. Eftersom kursen är utökad så sänker det...

      Milla : : Hej,svar på din fråga om du får meritpoäng för kursen matematik specialisering beror på vilken särskild behörighet som "din" universitetsutbildning kräver. T.ex... Läs hela svaret
    • Mohamed

      Vad är programfördjupning?

      Hej, Jag går första året på NANAT och är väldigt intresserad av matte. Har A i alla kurser förutom idrott där jag har B. På min skola så ingår Nat. Specialisering och Retorik i programfördjupning. Har jag förstått det rätt så är programfördjupning kurser som skolan/eleven väljer ut från en...

      Julia: : Hejsan,vilka kurser som får på Naturvetenskapsprogrammet läsas som programfördjupande kan du se i listan på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/NA/programplan/Programplan_NA.pdf men vilka kurser som... Läs hela svaret
    • Mohamed

      Går det att ersätta Idrott & hälsa?

      Hej, Jag går i 2an på gymnasiet och har hittills väldigt höga betyg. Jag har dock ett betyg i idrott som är lågt och jag är rädd att det ska sänka mitt jämförelsetal. Jag planerar att läsa matte specialisering nästa år som en utökad kurs och undrar om mitt betyg i den kursen kan ersätta mitt...

      Anna: : Hej,Idrott och hälsa 1 är en av de Obligatoriska kurser på gymnasiets alla nationella program och betyget i den kursen måste ingå i examensbevis från gymnasiet, för att i annat fall... Läs hela svaret
    • Erik

      Hur påverkas mitt slutgiltiga jämförelsetal av betyg i meritkurs?

      Hej, jag studerar just nu matematik-specialisering på komvux för att få extra 0,5 meritpoäng. Jag vet att jag får ut 0,5 så länge jag får godkänt i kursen men hur påverkar ett lågt betyg jämförelsetalet i slutändan? I och med att jag har höga betyg från gymnasiet, skulle ett E i...

      Julia: : Hej Erik,du får som lägst totalhöjning på + 0.1... Om du har jämförelsetal på 20.0 får med pga E-betyget i en 100p.kurs sänkning till 19.6 men... Läs hela svaret
    • Isac

      Kan man läsa Matematik 5 och Matematik specialisering i årskurs 3?

      Har tänkt lite vad jag vill läsa på individuellt val och jag känner att jag vill försöka läsa så mycket matte som möjligt vilket är varför jag undrar om jag kan läsa båda kurserna i 3:an.

      Milla : : Hej Isac,det är inte förbjudet att läsa matte 5 och matte specialisering samtidigt. men det är då frågan om din gymnasieskola ska kunna erbjuda den... Läs hela svaret
    • Ali Reza

      Matematic Specialisering?

      Hej och tack för all hjälp jag fick från er på denna sida, Jag har läst Matematic specialisering i gymnasiet och fick B som betyg, efter att jag har klarat gymnasiet och fått examen då höjde jag betyget på denna kurs via prövning i...

      Julia: : Hej, jag ska försöka svara på de frågorna du ställer i din kommentar.Din kommentar lyder: ... den matte spec jag läste i gymnasiet handlade om en annan sak än den matte spec jag gjorde... Läs hela svaret
    • Alex

      Kan man läsa extra kurser på matte?

      Hej, Jag läser Naturvetenskap och går i ettan. Jag läser matematikspecialisering och funderar om att vad kan man jobba med efter man har gått färdigt alla matematiks kurser? Kan man börja på mattes extra kurser på något sätt? Eller finns det såna extra kurser? Mvh, /Alex.

      Daniel: : Hej Alex, är du mycket duktig på matte? Vill du bli matematiker >>>, statistiker, demograf eller aktuarie? Eller vilket yrke har du tänkt dig - i första hand? Kika gärna på olika... Läs hela svaret
    • Håkan

      Vad är Matematik specialisering?

      Hej! Skulle vilja ha 1.5 extra meritpoäng i matte med Områdesbehörighet A9. Hittar denna förklaring men tycker den är extremt diffus. "100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll." När man läser den flera gånger, vad läser man då?

      Mikael: : Se gärna https://www.matteboken.se/lektioner/mattespecialisering
    • Wilma

      Matematik specialisering i årskurs 2?

      Hej, jag undrar om man kan läsa matematik specialisering i årskurs 2 på natur? Eller är det en kurs som bara kan läsas efter matematik 3 eller i årskurs 3? Kollade på min framtida skolas sida om individuella val och matematik specialisering hade ej betecknats med "ÅK3" som de kurser som bara...

      Mikael: : Hej Wilma, förkunskaper inför Matematik Specialisering är godkänt betyg i Matematik 4. När man har kunskaper som motsvarar E i matte 4,kan man läsa Matte 5 och/eller matte specialisering. Hälsningar Mikael SYV

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga