Hej! Jag står nu i valet och kvalet mellan att utbilda mig till ekonom eller till spansklärare. I gymnasiet har jag läst upp till spanska nivå 7 så språk har jag inga svårigheter för. Dock dras jag mer till ekonomprogrammet. Min fråga är om jag måste studera i 5,5 år (300hp) för att bli spansklärare i gymnasiet efter att jag har utbildat mig till ekonom. Finns det ett annat sätt att utbilda sig till lärare utan att behöva studera ytterligare i fem år för att kunna bli en legitimerad lärare? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Språklärare - spanska eller ekonom?
1 Svar
Hej Mariam,
en "behörig"/legitimerad lärare i Sverige bör, som regel, ha Lärarexamen. att uppnå lärarexamen tar minst 3 års studier på heltid, av dem minst 90 hp (tre terminer på heltid - pedagogik).
Om du läser 3-årig program inom ekonomi, kan på den tiden (tre år) inträffa några förändringar i lärarutbildningen. Som det är idag, så brukar ämneslärare inom grundskola vara behöriga att undervisa i 3 ämnen och gymnasielärare - i 2 ämnen.
Det finns idag en väg till lärarexamen via KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. T.ex läser man 120 hp spanska på högskolenivå (4 terminer på heltid) och söker sedan till KPU på 3 terminer om man läser KPU på heltid, då tar det 3,5 år att bli behörig gymnasielärare i spanska. Problemet här är att KPU ges ofta på deltid... och vid antagning till KPU prioriteras de som ska bli lärare i fler ämnen, så med endast ett undervisningsämne är risken att inte komma in på KPU.
Jag vill råda dig söka både till ekonomiprogrammen och till ämneslärarprogrammen, men du måste prioritera - vilken utbildning du vill ha som ditt första alternativ och sedan i fallande grad av intresse...
Kanske kan du bli lärare på gymnasiet i företagsekonomi och i spanska? Exakt hur vägen till den behörigheten kommer se ut för dig - kan inte jag riktigt svara på... Prata gärna med studievägledare på lärarhögskolorna.
En ev.möjlig väg kanske skulle se ut så här:
För att bli behörig lärare i Företagsekonomi, behöver du läsa tillräcklig antal högskolepoäng i Företagsekonomi och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är på 3 terminer om man läser KPU på heltid (90 högskolepoäng).
Jag hittade KPU för lärare i Företagsekonomi bara på Stockholms Universitet, se info på deras hemsida här >> ... men under tiden du läser ekonomiprogrammet, 3 år, kan situationen förändras. Var KPU för lärare i företagsekonomi kommer att finnas om några år (eller om den kommer att finnas, över huvudet taget) vet ju kanske ingen idag. Lärarutbildningar kan göras om och förändras väldigt mycket på några år.
Men vi kan ta och titta på hur det kanske kan te sig:
Säg att du läser 3 år på ekonomiprogrammet och sedan 2 år spanska - då har det gått 5 år. Det är då om 5 år som du behöver se var du kan hitta KPU vad gäller företagsekonomi och spanska och utbildningsutbud förändras. Sedan tänker jag också på Studiemedelsfrågan: i max 6 år om man läser på heltid kan man få studiemedel från CSN (för studier på eftergymnasial nivå). Att läsa 3 år ekonomi + 2 år spanska ... då har du sedan endast 1 år kvar av studiemedel men om du läser KPU på halvtid och jobbar samtidigt som obehörig lärare eller med någonting annat, så kanske du klarar 1,5 år studier utan studiemedel i så fall?
Sedan finns det också en annan möjlighet: att söka jobb som obehörig lärare, utan lärarexamen, och när det är lärarbrist så finns den möjligheten (tyvärr måste jag säga för det är bäst om endast legitimerade lärare undervisar), och om man jobbar i några år som obehörig lärare kan möjlighet finnas komma in i något projekt som hjälper att få lärarbehörighet.
Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)
-
Antagning för läkarprogrammet?
Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...
Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret -
Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?
Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...
Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret -
Läkarprogrammet - basår?
Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...
Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret -
Prov för att specialisera sig ?
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga