aya

    Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?

    • Jelena : kan du tänka dig söka om till Vård- och omsorgsprogrammet? Du måste då gå om år1 och 2 men du kan få både kunskap inom vård och högre betyg.

    2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Aya,
    Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet. 
    Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis. 
    Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.

    Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
    På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).

    Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor). 
    Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.

    Tips!
    oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet
    Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand. 

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Aya,

    jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet. 
    I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
    eller hoppa av och söka till komvux redan nu.

    Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen. 

    Fördelar i att stanna på gymnasiet
    Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten. 

    Fördelar på komvux
    Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.

    Hej igen,

    vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:

    Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
    Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.

    För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

    En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden. 

    Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.

    Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.

    Källor:

    Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen 
    Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen

    Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen 
    Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen

    Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen

    Regelverk: https://www.skolverket.se/lag 
    Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande

    Med vänlig hälsning

    Skolverkets upplysningstjänst 

    Frågor och svar taggade med 'annan ort' (8 st.)

    • Ellen

      Kan man gå 2 kurser samtidigt & mellan folkhögskola och universitet?

      Hejsan! Jag har en liten diskussion med en kompis då han är intresserad av att gå grafisk design på folkhögskola men sedan samtidigt gå en kurs på universitet t.ex japanska. Jag undrar då om det verkligen är möjligt att gå både folkhögskola och universitetskurser samtidigt. Rätta mig om jag...

      Julia: : Hej Ellen, det finns inga förbud mot att läsa på flera ställen samtidigt, precis som det inte finns förbud mot att ha flera jobb samtidigt... men frågan... Läs hela svaret
    • Amalia

      Lärarprogrammet?

      Har en till fråga, Jag gick lärarprogrammet (grundskoleprogrammet 4-6) förra året och klarade året förutom en tenta på 5,5 poäng. Min fråga är om jag skulle kunna söka igen (dock på annan ort) men tillgodoräkna mig detta? Tack på förhand

      Milla : : Om du kommer in på ett nytt program, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning, och får svar om vilka kurser som kan tillgodoräknas. Identiska kurser bör kunna tillgodoräknas; jag kan inte... Läs hela svaret
    • vendela

      Undersköterska med inriktning psykiatri?

      Hej, Jag vill läsa till att bli undersköterska med inriktning psykiatri. Läser jag först då till undersköterska och sedan psykiatri eller kan man läsa båda samtidigt? Kan man bara ansöka i staden man är skriven i? Vad jag har hittat finns...

      Anna: : Hej Vendela, du, som är över 20 år, söker "undersköterska-utbildning" i den kommunen där du är skriven/folkbokförd - på Komvux, Kommunal Vuxenutbildningen. Vilka kurser... Läs hela svaret
    • Stelmo

      Kan man få studiebidrag om man vill plugga i en annan ort?

      Hej SYV! Jag bor i Torsby och vill gå Bygg och anläggning i Karlstad istället för här i Torsby, jag undrar om jag fortfarande kan få studiebidrag om jag går gymnasiet i Karlstad? :)

      Anna: : Hej SteImo, i Torsby finns det inriktning Husbyggnad på BA>> och i faII du viII gå samma inriktning på en annan skoIa, har du inte rätt tiII ngt., bidrag, men i faII du... Läs hela svaret
    • Jonas

      Läsa resterande poäng på annan högskola?

      Hej! Jag har i skrivande stund 90 högskolepoäng i ett ämne och har alltså avklarat min kandidatkurs. Jag undrar om det är möjligt att läsa resterande 90 högskolepoäng som kurser vid en annan högskola?

      Anna: : Ja, Jonas, det tror jag det är fuIIt möjIigt. Men om du viII ta ut Kandidatexamen, så är det bra att höra med just den högskoIa/universitet där du viII ta ut Kandidat, för... Läs hela svaret
    • Johanna

      Studera på annan ort efter gymnasiet?

      Jag är 20 år och vill plugga upp min matte och sedan börja plugga nåt annat än det jag är utbildad i, men helst inte i min kommun, ort eller landskap. Min dröm är Danmark, men Skåne eller Småland skulle funka med, hur gör jag för att komma dit och få börja där?

      Peter: : Hej Johanna, du söker den utbildning som du vill läsa. I fall du kommer in, får du söka bostad på egen hand och även med hjälp av den skolan dit du kom in. Om du vill studera på en Folkhögskola, så finns det Internat på... Läs hela svaret
    • Emelie

      Börja andra året på annan ort?

      Hej! Jag går första året i samhälls på Hornavanskolan. Om jag bestämmer mig för att flytta nästa år kan jag då fortsätta mitt andra år eller måste jag börja om helt? Man väljer ju inriktning det andra året? Tacksam för svar!

      Lena: : Hejsan, det har helt och hållet att göra med om det finns plats på den skolan du väljer att byta till - det gäller alltså att det finns plats andra året. Sedan är det upp till mottagande skola att bedöma om de kan ta emot dig... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga