Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32201 frågor besvarade.
Svårigheter med Matematik 1b?
1 Svar
Hej Anna!
Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.
Studiebevis vs Examensbevis
Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.
Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).
Sommarskola
Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).
Matteboken.se
Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1
Dyskalkyli-utredning
Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'landskapsarkitekt' (6 st.)
-
Utbildningar som liknar arkitektprogrammet?
Hej! Jag ska söka till Arkitektprogrammet på KTH i Stockholm nästa år. Eftersom jag vet att det är en svår utbildning att lyckas komma in på så undrar jag ifall det finns andra liknande utbildningar man kan gå (i Stockholm) som leder till...
Hej Emma, du får gärna kika på yrkeshögskoleutbildningar, t.ex yh-utb.i Gbg: yhguiden.se/utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/arkitekturvisualisering och nta yh-utb. kommer att... Läs hela svaret -
Borde jag bli Landskapsarkitekt?
Hej, jag går i tvåan på och har börjat fundera på vad jag vill göra efter gymnasiet Jag går teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling. Jag älskar att röra på mig och hjälper gärna till i trädgården så fort jag får chansen. Därför har jag nu börjat fundera på om jag kanske vill...
Hej Caroline,om yrket Landskapsarkitekt var god se - Framtid.se/yrke/landskapsarkitekt och vad gäller utbildning så gäller följande: Landskapsarkitektprogrammet går ut på 5 års... Läs hela svaret -
samhällsplanering programmet?
Hej, jag undrar om samhällsplanering programmet i universitet/högskola, läser man 3 år och sen specialiserar sig 2 år eller läser man 5 år tillsammans. Behöver man matte 2 för att kunna komma in i programmet, och vilka andra gymnasieämne...
Hej Hasina; det allra flesta högskoleutbildningar i Sverige har undervisningsspråk Svenska.Undervisning på engelska finns också på ett antal svenska högskoleutbildningar, men inte på... Läs hela svaret -
Andra vägar till landskapsarkitektur?
Hejsan! jag har kollat på Landskapsarkitektprogrammet som erbjuds på SLU i Uppsala och Lomma men jag har tyvärr inte riktigt så höga poäng för att komma in där. Jag undrar om det finns liknande program att söka där man jobbar med utformning...
Hej Anders,kika gärna på Yrkeshögskoleutbildningar också, ex. på... Läs hela svaret -
Vilka linjer passar om man vill bli landskaps-/planeringsarkitekt?
Jag går i 8an och gymnasievalet börjar närma sig. Jag har länge velat bli arkitekt. Dock inte möbelarkitekt. Så jag undrar vilka linjer som passar bäst om man vill fortsätta en högskoleutbildning som landskaps arkitekt eller planeringsarkitekt....
Hej Matilda, du är mest intresserad av yrken Planeringsarkitekt>> och Landskapsarkitekt>>. Utbildningsutbud och behörighetskraven kan ändras. Du kommer att... Läs hela svaret -
Behörighet för arkitekt?
Hej SYV! Jag vill bli en arkitekt men helst inredningsarkitekt eller landskaparkitekt. Vad är behörigheten för de båda och vart kan man läsa dem?
Till inredningsarkitekt kan man läsa både på högskola och på Yrkeshögskola och det är olika behörighetskraven ...många ggr räcker det med att man har gymnasiekompetens... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga