Anna

    Hej min ungdom går åk 1 och har svårt att klara Ma1b det här åtet iaf. Jag som förälder är väldigt missnöjd med det ringa stöd som erbjuds ( extramatte 1h/v) och jag vet att de erbjuder att gå om kursen till de elever som ”misslyckas, jag tycker dock skolan är de som misslyckas men eleven får betala, men men. Måste man läsa just 1b för att få examen från Estetiska programmet, el kan man lika gärna läsa 1a, få utbildningar som verkar bry sig om vilket spår man läst brukar oftast bara stå Ma 1 el Ma2. Är det nåt vi kan föreslå? Om man tvingas gå om, ska dessa elever då läsa heltid plus en extra kurs på sidan av? Med risk att inte kunna prestera på övriga kurser heller. Första barnet i gymnasiet och det känns som att hela framtiden för hen står på spel iom slitandet med matten. Orolig att hen bränner ut sig, finns sådan historik. Hälsningar bekymrad mamma

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Anna!
    Skillnaden mellan kurserna Matematik 1a och 1b är inte så stor, det är i princip samma kurs. I examensbeviset från högskoleförberedande program får kursen matematik 1a finnas med (i stället för matematik 1b eller 1c), det är inte förbjudet. Godkänt betyg i en av kurserna på nivå1, alltså antingen i matematik 1b eller 1a eller 1c är ett av kraven för att kunna ta ut examensbevis från gymnasiet (och även från komvux). Det finns dock ett antal andra krav också. Eleven som inte uppfyller något av kraven för examensbevis får ut ett Studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet.
    Studiebevis ger inte grundläggande behörighet till högskolestudier. Det kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.

    Studiebevis vs Examensbevis
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
    Om man fick ett studiebevis och inte har planer på att läsa på någon svensk högskoleutbildning kan man söka till andra former av utbildningar, t.ex inom yrkeshögskola  - med sitt studiebevis. Det är inte ett absolut krav att ha just Examensbevis. Man kan komma in på många utbildningar (men inte inom svensk akademisk utbildning: högskola eller universitet) utan examensbevis. Man kan också få jobb utan examensbevis.

    Omgång av en gymnasiekurs vs Prövning
    Om gymnasieskola erbjuder att gå om en kurs är det en stor förmån (händer inte så ofta att elever får sådan möjlighet, så jag skulle tacka Ja!). Det som vanligtvis händer är att eleven får, om hen vill, tid för att göra Prövning i den kursen i vilken hen fick F-betyg. Förberedelserna inför prövningen får man bedriva hur man själv vill (självstudier, privat lärare eller på annat sätt). Elevens rättighet är att få tid för prövning i en kurs i vilken hen fick F i. Någon extraundervisning eller omgång ingår (tyvärr) inte i elevens rättigheter, och enligt vår erfarenhet erbjuds sällan (bland annat för att det kan bli svårt med schemat på skolan + att det är en extrakostnad för skolan).
    Eleven får tacka Nej till både omgång av en kurs och till prövning. Det är en förmån, en möjlighet som erbjuds. Finns ingen tvång i att gå om en kurs eller tvingas att göra en prövning.
    Skulle eleven gå om - t.ex matte 1 så skulle man kanske kunna försöka dra ut på kursen så att den läses på två år (under årskurs 2 och 3) - på så sätt blir det inte så mycket extrastudietid (förutom de heltidsstudier som redan är inplanerade under de resterande årskurserna på gymnasiet).

    Sommarskola
    Undersök gärna möjlighet att läsa matte i en sommarskola. Om eleven får F i slutet av år1 i t.ex matematik1, borde möjlighet finnas att gå på sommarskola på den gymnasieskola där eleven läser eller på en annan skola i samma kommun eller i "hemkommunen" (om eleven är folkbokförd i en annan kommun än där gymnasieskola ligger). Det är rätt olika hur tillgång till sommarskola ser ut. Man får fråga på sin skola och även på utbildningsförvaltningen i de "aktuella kommuner" - alltså där eleven är folkbokförd och även där skolan ligger (om det är olika kommuner).

    Matteboken.se
    Det finns en mycket bra gratis sida - www.matteboken.se där grundskole- och gymnasiekurser i matematik finns upplagda för repetition och för självstudier. Och det finns också "tillhörande" matteforum (där man kan få svar på just sin mattefråga) och även Räknestugorna i många (dock inte i alla) städer där man gratis kan få mattehjälp. Matematik 1 finner man upplagd på matteboken.se/lektioner/matte-1

    Dyskalkyli-utredning
    Anledning till varför en del elever har rätt svårt med matte kan vara att de har någon form av dyskalkyli. Om en elev har dyskalkyli, behöver hen (och även har rätt till) specialutformad undervisning under ledning av speciallärare (som ofta sker antingen i en mycket liten grupp eller individuellt). Det kan vara fördelaktig för eleven att be om en sådan utredning. En "vanlig mattelärare" brukar kunna göra första bedömningen om det kan handla om dyskalkyli eller inte. Om det finns "misstanke om dyskalkyli" brukar frågan överlämnas till experten/speciallärare i matematik.

    Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!

    • : Jag förstår inte varför skolan inte ger mer individanpassad riktad hjälp nu,.
    • : Såklart svårt för dig att svar på
    • : Jag förstår informationen, jag trodde dock det var vanligare att erbjudas gå om. Så fle många elever är det komvux som sen gäller och då missgynnas man genom att hamna i BII kompletteringsgrupp , större konkurrens om platserna?
    • : Hen vill i framtiden jobba med film/media/grafisk design. Trivs ju på Estet/media/media
    • Julia : Min gissning är att det är dyrt (lärare vill få betalt för varje extrauppgift och extratimme de lägger ner...) + att det är också lärarbrist. Att ha en Behörig (legitimerad) lärare är inte självklart, tyvärr. Även lärarstuderande och personer utan någon som helst eftergymnasial utbildning undervisar ibland (för att det inte finns behöriga lärare att få tag på). Det är självklart önskvärt att alla lärare skulle vara behöriga, duktiga och att det fanns resurser att individanpassa all undervisning. Om du/ni tycker att skolan inte uppfyller sitt ansvar, finns möjlighet att göra anmälan till Skolinspektionen.
    • Julia :

      Det är inte nödvändigt att läsa på högskolenivå för att jobba med film, media och/eller gratisk design. Det finns rätt många utbildningar inom det område inom yrkeshögskola, folkhögskola, KKU, privata skolor och så är det inte helt omöjligt att som självlärd (genom att påvisa vad man de facto kan) få jobb inom det område som du nämner i din fråga, och jobba även utan någon eftergymnasial utbildning. T.ex den här yrkeshögskoleutbildning: kräver inte matematik för särskild behörighet och det är inte omöjligt att komma in med F (icke-godkänt betyg) i matematik 1 och utan examensbevis från gymnasiet. Med det sagt, så råder vi att göra sitt bästa och försöka skaffa sig så bra kunskaper i alla kurser man läser och så höga betyg som möjligt!

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'hr-jobb' (6 st.)

    • Sara R

      Studera HR utomlands?

      Hej! Jag är en socionom student som snart ska ta examen. Efter examen har jag funderat på att vidarutbilda mig inom HR och detta är något jag gärna hade velat göra utomalnds (helst inom EU). Jag undrar då vad som hade varit bäst för mig, att...

      Milla : : Hej,jag undrar om du vill jobba inom HR i Sverige eller utomlands? I Sverige gäller följande: HR-jobben/yrken är icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma vem de anställer, med... Läs hela svaret
    • Lina

      Kan man jobba inom HR om man väljer ekonomi kandidat?

      Hej! Kan man jobba inom HR om man läser ekonomi kandidat? Eller är kandidat inom HR bättre? Om man vill bli ekonom, är ekonomi kandidat + master eller civilekonom + master bättre?

      Milla : : Hejsan,yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade; det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma med vilken utbildning de anställer. Men min erfarenhet är att utbildning i... Läs hela svaret
    • D.A

      Vilken utbildning kan leda till en HR - Roll?

      Hej! Jag är en kille på 19 år och tog studenten förra året! Är redo för att söka mig in till en utbildning så fort som möjligt! Har inte meriterna från Gymnasiet för att söka in till en HR utbildning och har...

      Milla : : Hejsan,din fråga går ut på att du vill få svar ang. vad skulle du behöva läsa för att få en chans att få jobb inom HR? "Problemet" med HR-jobb i... Läs hela svaret
    • Henrik

      Kortare utbildning för HR attraktivt för arbetsgivare?

      Hej! Jag har tänkt på korta utbildningar för att bredda min kompetens. När jag sökte på utbildningar i arbetsrätt hittade jag HR-Strateg. Det kostar ju såklart en slant men jag har inte tid eller tålamod till kandidatutbildning. Frågan är om detta kan vara attraktivt eller om arbetsgivare i...

      Julia: : Hej Henrik,olika arbetsgivare kan tänka olika, så det går inte att ge ett generellt svar. Men eftersom det är hård konkurrens inom HR-yrken, så får många... Läs hela svaret
    • Benim

      Finns det HR utbildning i Halmstad?

      Hej, Om jag läser 'Organisering och ledning av arbete och välfärd' i Halmstad, kan jag bli utbildad som HR-speciallist eller måste jag läsa personalvetarprogrammet för att kunna bli och jobba inom HR?

      Julia: : Hej  Benim,jobba inom HR kan man i Sverige med diverse olika utbildningar "i bagaget".Om du vill läsa den här utbildning, då råder jag dig välja inriktning Arbetsvetenskap inom den... Läs hela svaret
    • amina

      YHS eller högskolan ?

      Hej Jag undrar vad som är det bästa alternativet när det kommer till att bli HR eller personalvetare. Är yrkeshögskolan det bästa alternativet just inom detta? Lund har: "personal och arbetslivsfrågor" Malmö: "personal och...

      Anna: : Hej Amina, jag vill börja med att skriva att det går bra att söka både till högskola/universitet och till många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt (de antagningsprocesser sker oberoende av... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga