Jon
    Hej!

    Om en elev börjar preparandutbildningen mot natur, läser SVA grund som den hade F i från grundskolan och resten av kurserna med NA. Då har eleven max ett år på sig att bli behörig till programmet enligt reglerna.

    Om eleven klarar SVA och blir behörig under våren tex, ska eleven börja om natur med åk 1 nästa år? Eleven kan ju ha fått med sig massa godkända gymnasiekurser från preparandåret.

    På samma sätt om eleven blir godkänd i SVA till julen och blir antagen till natur, är det bättre att vänta med att läsa Svenska 1 till nästa läsår med åk 1 för att inte halka efter för mycket?

    Tacksam för hjälp!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Jon,

    egentligen är tanken med Preparand>> att det är inte "mot natur" utan det är för att göra elever behöriga att söka till de nationella programmen, både yrkesprogrammen och högskoleförberedande program - enligt vad eleven vill och förmår att uppnå.

    Det är PRO, programinriktat individuellt val >> som däremot har det upplägget att man läser på ett nationellt gymnasieprogram, med undantag av de kurser där hen ej är behörig - men här är det så att PRO finns endast på Yrkesprogram; och att man måste ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk för att kunna komma in på PRO.

    Men nu ser vi mer och mer att olika gymnasieskolor "skapar" varianter på IM-programmen>>, som egentligen ej får finnas. Varianter som inte är godkända av Skolverket... Individuella lösningar - där eleven är inskriven på en utbildning, men egentligen läser en annan utbildning eller delar av flera olika utbildningar.

    När behovet finns att göra stora Individuella anpassningar - är det, som reglerna ser ut, Individuellt alternativ>> som "tas i bruk": här gör man helt individuelltanpassad Studieplan, som kan innefatta praktik eller endast studier; kombinera studier på grundskole- och gymnasial nivå; eller så kan eleven under en period gå på "Helpraktik".

    Så som IM-programmen är "skapta" så finns inte en sådan utbildning som du beskriver. Om eleven behöver lära sig mer inom Svenska som andraspråk grund - då är det antingen Språkintroduktion>> eller Preparand. Tanken är att eleven får godkänt betyg i de kurser som hen behöver för att bli behörig till "sitt gymnasieprogram" och att eleven söker till åk1 till nästkommande läsår.

    När eleven inte har fått godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk på grundskolan, anses elever ej ha tillräcklig grund för att kunna ta till sig kunskaper i gymnasiala kurser (oavsett vilka gymnasiala kurser det handlar om).

    Om det ändå görs så att eleven går "preparand mot natur", som egentligen inte finns /om man frågar Skolverket så är det PREPARAND och inte "mot" någonting ... :) / och eleven får godkända betyg i gymnasiala kurser under sitt preparandår, då tänker jag så här:
    om eleven ej fick A-betyg i gymnasiala kurser, kanske är det bra att eleven läser om kurserna - detta för att när hen läste innan, hade hen egentligen ej språklig grund för att uppnå så höga betyg hen kan uppnå. Det är först efter det att hen fick godkänt betyg i svenska grund, som hen har tillräcklig språklig grund för att kunna visa hela sin studiepotential.

    Det är inte "just"(rättvisst) mot eleven att "bädda för" misslyckande. Om jag tänker att jag ska lära mig kemi på kinesiska? - och jag kan varken sig kemi eller kinesiska - hur ska det gå? :) Man måste förstå vad läraren säger och kunna läsa i läroboken och förstå fullt ut vad som står där; det är först då som eleven har förutsättningar att inte bara "klara sig med nöd och näppe" och få "E minus" betyg... utan har möjlighet att skaffa sig djupa och stabila kunskaper och få de betygen hen förtjänar.

    Inom språkinlärning finns det dock Olika teorier, som passar bättre till Olika åldrar och så är det stor variation mellan olika personer, så klart - men det finns i alla fall en väletablerad teori som säger att många lär sig ett nytt språk bättre om de använder språket samtidigt till att "göra ngt." eller läsa ngt. som de tycker om: ex. om man gillar fysik och läser på ett nytt språk om fysik  - då lär man sig bättre ... både fysik och det nya språket. Men det funkar bara om man ändå har "tillräcklig språklig grund" + att man verkligen gillar det ämnet som man läser om (i mitt exempel - Fysik). I annat fall blir det "pannkaka" av alltihopa ... och det är i så fall kanske bättre att endast läsa SVENSKA SOM ANDRASPRÅK på heltid under hela sitt Preparandår. Även om eleven uppnår A-betyg i SAS grund redan till jul, kan eleven ändå lära sig ännu mer svenska under våren, eller hur? Och ju mer svenska eleven kan, desto bättre grund har hen för alla framtida studier och yrkesliv, som inkluderar svenska språket.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    Hör gärna av dig och berätta om du håller med mig eller inte - och i så fall varför inte!? :)

    ANNA

    • : Jag håller med dig i mycket, det optimala är förstås att läsa SAS på heltid under preparandåret. Då kommer vi till frågor om CSN, studiebidrag får man ju endast om man läser heltid. En svenskalektion om dagen för en högt studiemotiverad elev är inte optimalt.
    • Ludmila : Det är gymnasieskola som rapporterar till CSN om eleven läser på heltid eller på deltid. Om gymnasieskola bestämmer att "de här studier är studier på heltid" - då är de på heltid. :) Man kan ge elever Mycket läxor - t.ex att läsa 2-3 tjocka böcker på svenska i veckan; studier behöver inte ske enbart i klassrummet.
    • Ludmila : Man kan också ge eleven möjlighet att läsa flera kurser på Grundskolenivå, t.ex sitt modersmål; något annat språk och andra grundskolekurser. Eftersom Undervisning är PÅ SVENSKA, lär eleven sig i så fall mer svenska, även om hen läser ett annat ämne, än svenska.
    • Ludmila : Komvux har upplägg när man läser SAS på heltid. I många kommuner (speciellt i små kommuner) samarbetar gymnasieskolorna med komvux; det händer att gymnasieelever och vuxna studerande på komvux läser i samma språkgrupp med samma lärare.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'Matte3' (5 st.)

    • m12345

      Studera något inom ekonomi eller finans utan matte 3?

      Hej! Jag har en kandidatexamen i HR och vill lägga till något, som en magister eller magister för att bredda mina kunskaper. Jag funderade på ekonomi eller finans av något slag och undrade om jag måste studera matte 3 först? Jag är öppen...

      Milla : : Hej!Kika gärna vilken behörighet krävs för Magisterprogrammet i Finans vid Lunds universitet: "En kandidatexamen och minst 90 högskolepoäng i företags- och/eller... Läs hela svaret
    • Kevin

      Vad krävs för att läsa matematik 3b?

      Hej! Har tänkt att läsa upp matematik 3b på komvux på distans. Vad krävs för att kunna anmäla mig till en sådan kurs? Läste matematik 1a samt 2a i gymnasiet. Räcker det att man läser matematik 2b och isf bör man även...

      Mikael: : Om du har godkänt betyg i matte 2a, är du behörig att läsa 3b direkt; sök läsa matte 3b på komvux eller på en folkhögskola. 
    • Hanna

      Läsa Matte 3 utanför skolan?

      Hej, Jag går andra året, bild och formgivning på ett gymnasium där jag inte har möjligheten att läsa utökat program. Jag vill efter gymnasiet läsa ett naturvetenskapligt basår, men då krävs matte 3. Eftersom att min skola inte tillåter mig att läsa utökat program så kan jag inte lägga till...

      Anna: : Hej Hanna, jag beklagar att behöva ge dig ett svar att det går tyvärr inte göra så som du vill. Du kan inte läsa matte 3 utanför din gymnasieskola. VILKET PROGRAM och Inriktning läser... Läs hela svaret
    • Hanna

      Ma3 eller eng7?

      Hej, går samhälle beteende och ska välja inför åk 3. jag står mellan eng7 och ma3. Just nu lutar det mot eng7 för meriterna men jag undrar vilka utbildningar som man behöver ma3b för? Mest så jag inte väljer fel, tack på förhand

      Anna: : Hej Hanna! Jag håller med dig om att det kanske är fördelaktigare för dig att läsa Engelska 7 (för du får 1.0 i merit för godkänt betyg i den kursen). För Matematik 3 skulle du få 0.5... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga