Jag har utländsk utbildning (juridik) som motsvarar 180 hp i Sverige och nu vill jag fortsätta studera till lärare. Jag har läst om Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och vill ansöka så får jag det? om det är ja, hur kan jag göra det? vilka universitet kan jag ansöka?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
utländsk utbildning?
1 Svar
Hej!
jag vill börja med att påpeka att ämnet Juridik är mycket "litet" inom den svenska gymnasieskolan. På grundskolan undervisas inte i det ämnet alls och på gymnasiet finns endast 3 kurser: se information på skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/juridik
Även om det bl.a i engelska finns också "endast 3 kurser": engelska 5, 6 och 7, så är det stor skillnad - för att eng 5 är obligatorisk kurs på alla gymnasiala program och eng 6 - på alla högskoleförberedande; och eng 7 vill många elever läsa pga kursen ger meritpoäng. Kurser i juridik på gymnasiet ger inte meritpoäng och de är inte obligatoriska på de flesta program; utan i första hand läses de på inriktningen Juridik på ekonomiprogrammet. Kursen Privatjuridik läses även på inriktningen Ekonomi på EK (pga det är en kurs inom Programgemensamma ämnen); du får gärna titta på Programplan för EK.
Det blir på grund av att kurser i juridik läses som obligatoriska endast på EK, osannolikt att kunna få heltidstjänst som lärare i juridik inom gymnasiet. Det skulle i så fall vara att få "hoppa mellan" skolorna (kanske jobba på 5-6 olika gymnasieskolor samtidigt) men det är svårt för skolorna att samordna schemat, så det är ganska otroligt om det skulle vara möjligt att åstadkomma i praktiken.
Gymnasielärare är i Sverige oftast behöriga i 2 ämnen (ibland i 3 ämnen).
****
För att kunna få ut legitimation som lärare i juridiska kurser på gymnasiet: behövs lärarexamen som gymnasielärare (i vilka ämnen som helst) + minst 90 hp*, 3 terminer, studier i juridik på högskolenivå.
*hp = högskolepoäng
Det finns olika vägar att gå:
t.ex kan man söka jobb som obehörig lärare; när det är lärarbrist så kan man få jobba (i alla fall en termin eller ett läsår) utan lärarlegitimation och på så sätt kan man prova på jobbet. Sedan kan man som obehörig lärare få hjälp att bli behörig, när man har arbetat i några år.
Läsa på ämneslärarprogrammet mot gymnasielärare (i vilka ämnen som helst) och sedan ansöka om utökning av lärarlegitimationen med motivering att man har godkända studier i juridik på högskolenivå motsvarande minst 90 hp.
Prata gärna med studievägledare på lärarhögskolan. Be honom/henne om tips om hur du kan gå tillväga.
Att gå direkt, nu, via KPU, tror jag inte är en framkomlig väg. Detta bland annat för att vid antagning till KPU prioriteras de som ska bli lärare i flera ämnen och inte i endast ett ämne. Sedan, om du skulle komma in på KPU och få lärarexamen som lärare i judik på gymnasiet, så kan du inte (med stor sannolikhet) få heltidstjänst med undervisning i endast juridiska kurser (pga det är få kurser och de läses endast på några få gymnasieprogram).
Jag skulle rekommendera att du väljer "ditt andra undervisningsämne" bland de "stora" gymnasieämnen som t.ex svenska, engelska eller matematik (i första hand) eller samhällskunskap, historia, naturkunskap (i andra hand).
Du frågar var KPU-utbildningar erbjuds: var god se studera.nu/kpu där det nämns 22 lärosäten (uppgift från okt 2020) där KPU erbjuds, av de KPU på Gymnastik- och idrottshögskola och på Musikhögskolan, som inte blir aktuellt att läsa om man vill bli lärare i juridik, så finns det därför 20 lärosäten för dig att kika på och ta kontakt med (men jag tror inte att vägen genom KPU - i alla fall inte nu, direkt - blir rätt väg för dig). Jag skulle råda dig att först läsa minst 90 hp, 3 terminer på heltid, i t.ex samhällskunskap, historia, engelska eller naturkunskap... för att du ska ha något av de ämnena som ditt andra undervisningsämne, och först efter det söka till KPU. Att söka till KPU eller någon annan utbildning är inte förbjudet, men att man söker betyder inte att man per automatik blir antagen.
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga