Alla kurser finns i gymnasiet jag går i och jag är väldigt bra i skolan så det är inte så att jag inte klarar av dom.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32117 frågor besvarade.
Vad är kraven att få utökad kurs?
Alla kurser finns i gymnasiet jag går i och jag är väldigt bra i skolan så det är inte så att jag inte klarar av dom.
1 Svar
Hej Oscar!
Att läsa utökade kurser är inte elevens rättighet, utan rektors beslut gäller.
Att kurserna finns på din gymnasieskola är jättebra, då ökar chanser för dig att få läsa de kurserna.
Problemet kan uppstå i schema-krockar: om du samtidigt som de kurserna går på skolan som du vill läsa som utökat program, har dina obligatoriska lektioner (som är obligatoriska på ditt program) då kan du ju inte klona dig och du kan inte delta i varannan lektion heller... så då går det inte att läsa de U-kurserna (för att de obligatoriska kurser på ditt program måste prioriteras). Sedan tänker jag också på APL, praktikveckorna. Minst 15 praktikveckor ingår i ditt program (på vissa skolor fler veckor). Under de veckorna är du på arbetsplatsen på heltid. Hur ska du i så fall delta i kemi- och fysik eller mattelektionerna?
Vad gäller matte, så läser du matte 1a under första året på ditt program. Och sedan återstår endast 2 år av gymnasiet men du vill läsa ännu 3 till stycken mattekurser. Hur ska det gå till? Matte 2a brukar eleverna på EE får läsa (som valbar kurs) och kanske också 3b, men när ska du kunna läsa matte 4? Matte 4 baserar sig på matte 3. Och matte 3 - på matte 2.. kurserna i det ämnet är direkt-baserade på varandra. Det går alltså inte läsa matte 2 och 3 samtidigt eller 3 och 4 samtidigt, utan du måste ha kunskaper i underliggande kurs för att kunna ha rimlig chans att få godkänt betyg i nästa/högre kurs.
ang. byta till Teknikprogrammet (eller byta program, över huvudet taget)
Du kan söka till år1 på vilket program du vill till nästa höst. Att du skulle kunna byta nu, i slutet av oktober, tror jag inte på. Eleverna på Teknikprogrammet är snart klara med matte 1c-kursen och så har de läst fysik och kemi i 2,5 månader nu. Jag har extremt svårt att tro att någon rektor tar in en elev i slutet av oktober (de flesta gymnasieskolor brukar sätta stopp för nyintag redan i mitten av september) - och här handlar det inte om din motivation eller studieförmåga utan om att lärare och elever som finns på det nya programmet (i ditt fall TE) måste ha arbetsro och läsa på utan att behöva introducera en ny elev. De har redan skrivit vissa prov och gjort många inlämningar och du har inte gjort dem, så du måste läsa ikapp och för det behöver lärare ägna tid åt att ge dig instruktioner (även om du är "självgående" så vet du inte exakt vad du ska lära dig och vad du ska lämna in - det kan du inte gissa dig till utan måste få svar från lärarna och lärarna har fullt upp med sitt ordinarie arbete).
Mitt råd till dig är att du gör ditt bästa i de kurser du läser nu och att du gör en ny ansökan, t.ex till TE till nästa höst. Sedan kan du bestämma dig om du blir antagen till TE - att du byter eller om du stannar på din nuvarande utbildning.
Du kan annars stanna på ditt program och läsa kurser för grundläggande behörighet + matte 2a (och helst även 3b). I så fall blir du behörig till tekniska basår på högskolenivå. Du kan då efter gymnasiet söka både till komvux, till folkhögskolorna och till basåren på högskolenivå för att komplettera med fysik, kemi och matte. Högskolebasåren kräver alltid matte 2 godkänt betyg, men på vissa lärosäten krävs även matte 3, så om du på gymnasiet får godkänt betyg även i matte 3 får du större "sök-område", alltså ska kunna söka även till de basåren som kräver matte 3.
Omfattning i tid av de kurser som du vill lägga till...
Kemi1 - 100p, läses på heltid på fem veckor
Fysik1a - 150p, läses på heltid i 7,5 veckor
Fysik2 - 100p.
Matematik - varje kurs á 100p.
********
Det som är rimligt är att du läser upp t o m matte 3 på din nuvarande utbildning. Utöver det skulle du behöva läsa ännu 100p. (matte 4); 250p.-fysik och 100p.kemi - det är heltidsstudier i 22,5 veckor.
Du blir inte snabbare klar (får inte behörighet snabbare) om du från nästa höst börjar läsa på teknikprogrammet, jämfört med att du stannar på ditt program och kompletterar efter gymnasiet. Du kan t o m spara tid genom att stanna på ditt program. Om den högskoleutbildning börjar på våren, som du vill komma in på, då kan du hinna komplettera under höstterminen efter gymnasiet och komma in på din högskoleutb. till våren. Dessutom skaffar du dig ett yrke på ditt nuvarande program, EE. Bra att ha ett yrke "i ryggen", som det går att "falla tillbaka på" - om ... att.. i fall.
Frågor och svar taggade med 'vad kan man jobba med?' (4 st.)
-
Kan man bara jobba med barn om man går Barn och fritidsprogrammet?
Hej! Jag vet att barn och fritidsprogrammet betyder att man bland annat kan jobba med barn, men går det att arbeta med äldre och ungdomar?
Hej,BF har två Nationella inriktningar och flera Yrkesutgångar. Olika gymnasieskolor kan erbjuda olika yrkesutgångar. Exempel på yrkesutgångar på... Läs hela svaret -
Om man läser till koordinator i besöksnäringen?
Hej, jag undrar exakt vad man kan arbeta med efter en yrkeshögskoleutbildningen som heter Koordinator inom besöksnäringen? Tack för ett snabbt svar! Vänligen J.
Hej Jelena!Med examen från en yrkeshögskoleutbildning som heter "koordinator inom besöksnäringen" kan man exempelvis arbeta med projektledning, turism- &... Läs hela svaret -
Kan en receptarie jobba utomlands?
Hej, jag går sista året på gymnasiet och är intresserad av att läsa till Receptarie. Dock har jag några frågor om programmet. Kan en legitimerad receptarie jobba utomlands i exempelvis mellan östern ( nu inriktar jag mig mot Libanon) samt kan man som en legitimerad receptarie öppna sin egna...
Hej Zeinab,varje land har rätt att bestämma vilka regler de sätter för att få jobba inom olika yrken. Inom EU finns det en "viss samordning" - och om man har utbildning från ett... Läs hela svaret -
Vilket program ska man välja? Tips?
Jag har läst runt lite av vad man kan arbeta med som jurist och personalvetare, men vet inte riktigt vilken av dem som intresserar mig mest. Vilken tror ni är svårast och vad är det som skiljer yrkena? Lönemässigt, vad är skillnaden och hur svårt är det att få jobb inom yrkerna? Hur ser en...
<hej Linda! Tänk på att juristprogrammet är längre; den är på 4,5 år och personalvetarprogrammet är på 3 år. Jag skulle också säga att juristprogrammet... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga