Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan master och program i industriell ekonomi?
2Poäng
Berken
Hej, Läser nu 3e året på gymnasiet och står snart inför det stora valet av program för högskolan. Det jag är osäker på är, vad är den största skillnaden mellan att läsa industriell ekonomi som ett program kontra läsa något mer teknisk som farkost teknik eller maskinteknik och sedan ta en master i industriell ekonomi? Skulle det gynna/skada mig på något vis om jag tog en teknisk bas på 3 år och sedan bara läste mastern i industriell ekonomi eller kräver dom flesta branscher att man läst alla 5 åren? Tänker ifall det ja ske skulle vara mer gynnande att visa att man är bred med både den ekonomiska och tekniska kunskapen istället för att vara helt tekniskt inriktad eller helt ekonomiskt inriktad. Kollar framförallt på KTH.
Menar då att läsa civilingenjör och med master menar jag master inom den 5åriga utbildningen.
Hej, jag läser att du skriver "sedan tog master", men det är ju konkurrens om platser på masterprogrammet och bara för att man är behörig och söker betyder inte alls att man kommer in. Om du kommer in på ett 5-årigt program så har du sedan platsgaranti på alla kurser som ingår i programmet. Men om du kommer in på ett 3-årigt program och tar examen, söker du sedan som "en vanlig sökande" tillsammans med många andra som söker till samma utbildning - till utbildning på avancerad nivå, t.ex till masterprogrammet. För det första, så kan man inte veta vilka masterprogram som blir sökbara om 3 år... utbildningsutbud förändras. Om du hittar "rätt" för dig masterprogram att söka - så konkurrerar du om plats. Urval kan gå på "det totala antalet godkända högskolepoäng", alltså kanske de som har förutom det 3-åriga utbildningen läst ännu några terminer till, kommer in men de som endast har 3-årig utbildning sedan innan - blir utan plats. Söker man till ett 3-årigt program måste man vara beredd att "endast" gå just den utbildningen och inte tänka på att man "garanterat" kommer läsa mer, för inga sådana garantier finns ju. Om du inte kan tänka dig söka jobb direkt efter det 3-åriga programmet och jobba sedan utan att läsa ngt mer, så tänk om. Sök det programmet som du kan tänka dig jobba direkt efter. Bra att ha ambitioner om längre studier, men pga det inte kan garanteras att ens hitta ngn lämplig påbyggnadsutbildning att söka till - rekommenderar vi att söka endast de utbildningar som man kan (i värsta fall) bli "nöjd med" utan några ytterligare studier.
ang.vad arbetsgivare föredrar: 5-årigt program eller 3-årigt + master, så är det extremt svårt att säga, därför att olika arbetsgivare kan tänka olika.
Frågor och svar taggade med 'två sätt att bli lärare på' (2 st.)
Hej
Jag funderar på att studera till lärare i gymnasiet för historia och psykologi.
Hur länge studerar man på varje ämne?
Vad ingår i ämnena?
Var någonstans kan man studera?
Läser man historia måste man då läsa religion?
Finns det bara heltid?
Anna: :
HEJ TED!
Det finns två olika sätt att bli lärare på:
1. söka ämneslärarprogrammet
eller
2. läsa tillräckligt antal poäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i och KPU, kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret
Hej, jag har länge varit sugen på att skola om mig och bli ämneslärare (gymnasiet/högstadiet) i svenska (och något mer ämne). Jag är idag utbildad kommunikatör och arbetar heltid som det. Det är förstås ett stort steg att börja studera igen, på en 5-årig utbildning dessutom, och jag undrar vad...
Anna: :
Hej Tina!
Det finns två olika sätt att bli behörig lärare på.
1. söka till lärarprogrammet
eller
2. läsa tillräcklig antal högskolepoäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i... Läs hela svaret
