Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Vad är skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog?
2Poäng
Ellen
Hej!
Jag går i tankarna att bli lärare och funderar därför på vad man senare kan vidareutbilda sig till. Jag undrar därför vad skillnaden mellan speciallärare och specialpedagog är?
Som speciallärare har jag sett att det finns olika inriktningar som matte, språk etc medan specialpedagog inte verkar ha inriktningar?
Vad är det för skillnad i utbildningen (kurser t.ex) och sedan i arbetsuppgifter?
Jag skulle gärna vilja forska inom didaktik och/eller pedagogik, är då speciallärare eller specialpedagog ett bra val?
Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll, meningen är att de skall arbeta tillsammans med personal och ledning och bidra till skolans pedagogiska utveckling.
Speciallärare kallas en lärare som arbetar med elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolor eller vuxenutbildning som är i behov av särskilt stöd. Vissa speciallärare är specialiserade på tal- och språksvårigheter, på synskadade eller hörselskadade elever eller intellektuella funktionshinder. Specialläraren har en utbildning direkt riktad mot att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.
I grunden rekommenderas Lärarexamen eller examen från Studie- och yrkesvägledarprogrammet; det tar minst 3 år om man läser på heltid. Vilka vidareutbildningar som kommer att finnas att söka om 3-4 år, vet vi ännu inte i detalj. Utbildningsutbud förändras; innehåll i högskolepgram - likaså. Det är kanske, därför, lite för tidigt att i detalj planera vilken vidareutbildning, efter grundutbildningen, som du bör söka - för att det programmet du söker då kanske ännu inte finns
jag tänker fylla på Annas svar lite... För att kunna forska inom pedagogik, kan man också skaffa sig grundutbildning Beteendevetare med huvudämne Pedagogik inom sin examen; om du vill forska i didaktik, är det nog i så fall just lärarexamen som är bra att ha i grunden.
Att utbilda sig till lärare först är en mycket säkrare väg att gå, tycker jag - för att då är risken att bli arbetslös väldigt liten; lärare behövs överallt och hela tiden. Däremot om man utbildar sig till beteendevetare till exempel och sedan inte går vidare till forskarutbildningen (t.ex pga hård konkurrens om de få doktorand-platser som finns) då kan man tyvärr finna sig i en situation att man står utan arbete och inkomst och vet inte vad man ska göra ... Studie- och yrkesvägledare (allt utbilda sig på SYV-programmet) är också ett bra val, men inte lika säker som att utbilda sig till lärare, vill jag påstå. Även SYV kan gå vidare till forskarutbildningen, men om det inte blir så, då finns det ganska gott om jobb för SYV-ar och med det nya förslaget som finns om att införa obligatoriska timmar på högstadiet (från årskurs 7) inom "val av yrken och utbildning" där SYV-ar förväntas ta stort ansvar, är prognosen att det kommer att fattas minst 500 st. utbildade SYV-ar inom de närmsta åren i Sverige. Dock finns det inte något krav för att SYV-en måste ha legitimation eller ens Examen från SYV-programmet, det går än så länge få jobb som "obehörig SYV". Däremot finns det krav på att endast legitimerade lärare får sätta betyg (regeländring från 1 juli 2015).
Sammanfattning om du utbildar dig till lärare, lär du inte bli arbetslös, även om du sedan inte går vidare till doktorand-tjänst och till att bli en forskare. Förutom karriär-vägen mot speciallärare eller specialpedagog, kan lärare också bli rektorer eller andra typer av skolledare.
Frågor och svar taggade med 'ansöka på "reell kompetens"' (10 st.)
Hej, Jag undrar hur svårt det är att komma in på reell kompetens? Det kanske är klokare att satsa på att söka in via HP?
Milla : :
Hej,gör högskoleprovet. Det är alltid en fördel att ha resultat från högskoleprovet, om man söker till en svensk utbildning på högskola eller universitet. Svar... Läs hela svaret
Jag har läst en del av ett yrkesförberedande program (gick endast ut med studiebevis) och fick en del F i ämnen som endast finns på den linjen. Jag har även läst två kurser på komvux, och har två dokument med en kurs på varje. Jag...
Milla : :
Hej!om du vill bli behörig till en svensk högskoleutbildning måste du kunna påvisa att du är Behörig. Till alla svenska högskoleutbildningar krävs alltid Grundläggande behörighet men... Läs hela svaret
Hej! Jag är en tjej på 24 år. Jag har jobbat en stor del av mitt liv. Nu är jag redo att börja plugga igen. Jag har tyvärr ingen gymnasieexamen och det är just det som får det att krocka. Jag vet att det hade tagit mig minst 1,5 år att plugga...
Mikael: :
Hej!vilken utbildning du behöver skaffa dig beror på vilket Yrke du vill utbilda dig inom.Vissa yrken kräver högskoleutbildning, andra - yrkeshögskoleutbildning och så finns det yrken där man kan ha... Läs hela svaret
Hej! Jag är 27år och jobbar på heltid som pressoperatör/teamleader Har under flera års tid velat följa min dröm om att bli läkare, men det som har hindrat mig är att under min gymnasietid, så skedde det en hel del i livet som orsakade att...
Milla : :
Du måste även ha Grundläggande behörighet men den kanske du uppnår genom Reell kompetens - en Annan väg
Hejsan! Jag tog aldrig studenten, utan hoppade av gymnasiet efter första året och började arbeta. Efter det ville jag försöka studera vidare och kom in via reell kompetens enligt fri kvot på Yrkeshögskola där jag studerade i ett år plus att jag genomförde en praktikperiod på en bank. Än en gång...
Anna: :
Hej Kate,områdesbehörighet 13 till svenska högskoleutbildningar kräver följande godkända gymnasiebetyg:Biologi BFysik BKemi BMatematik Deller i morsvarande nya kurser - Biologi 2Fysik2Kemi 2 och Matematik 4.... Läs hela svaret
Hej! risken är stor för att jag får betyget F i 300 av 2500 poäng vilket innebär att det kanske inte blir en gymnasie examen, men jag har däremot gjort väldigt bra ifrån mig på högskoleprovet. Om jag har godkänt i kärnämnena...
Anna: :
Hej Amir,
för alla svenska högskole/universitetsutbildningar är det helt nödvändigt att i grunden ha GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET. Du som är 19-20 år behöver Examensbevis... Läs hela svaret
Jag går ut gymnasiet nu nästa termin och vill gärna söka in till syv- programmet därefter. Jag har godkänt betyg i ca 50% av ämnena men underkänt i ca 50% också. Har godkänt i Engelska 5, 6, Samhällskunskap 1b, och Svenska 1, 2 bland annat och ska under nästa termin även läsa Svenska 3, Engelska...
Julia: :
Hej Malia,SYV-programmet är en Högskole- eller Universitetsutbildning, alltså utbildning på "högskolenivå" och med studiebevis är man OBEHÖRIG till... Läs hela svaret
Hej vad är reell kompetens? Vad innebär reell kompetens för mig om jag går ut med ett F i engelska 6 . Kan jag ändå söka till univeristet genom reell kompetens, och hurgår detta till ?
Ludmila: :
Nej Melinda, du är för ung.
Info om "reell kompetens" kan du se här: https://antagning.se/sv/Det-har-galler
Ett av villkor är att man har minst 3 års arbetslivserfarenhet efter det att man fyllde 19 år. Du... Läs hela svaret
Hej!
Det är dags för mig att återvända till skolbänken efter 12 år i yrket. Främst på grund av en fallande arbetsmarknad med medföljande konkurrens om jobb, men också för att faktiskt kunna jobba med något man vill och känner intresse för.
Jag bor förnärvarande i Bergen men blir åter...
Anna: :
Hej Andreas,
jag tycker du kan göra så här - hitta de utbildningar som du är intresserad av att söka
på högskolenivå - tittar du på www.studera.nu
och på... Läs hela svaret
Hej jag har gått på vård och omsorgsprogrammet, nu går jag på komvux för att komplettera vissa ämnen. Jag vill söka till sjuksköterskaprogrammet i Sophiahemmet högskola.
Jag har inte ämnerna engelska6 och svenska3 i betyg, då undrar jag om jag kan söka reel kompetens fast än jag inte har...
Liselotte: :
Hejsan,
jag råder dig läsa på
den här sidan>> - och för att ha en chans att kunna få "grundläggande behörighet" på reell kompetens måste man bland annat kunna styrka att man... Läs hela svaret