Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Vad behövs för att få undervisa på ett universitet?
7Poäng
Alice
Hej,
Jag går sista året på gymnasiet och har planer på att plugga vidare till ämneslärare med inriktning mot gymnasiet. Jag vill inrikta mig på svenska/engelska alt. svenska/samhällskunskap.
När jag läste om alla olika lärarutbildningar som finns blev jag nyfiken på vad som krävs för att få undervisa i ett ämne på universitetet. Jag förstår att jag antagligen inte kommer att ha den möjligheten efter en ämneslärarutbildning, så vad ska man egentligen studera för att ha chansen att få ett sådant jobb?
Jag är också lite intresserad av vad det kan tänkas krävas för att få jobb på ett utländskt universitet. Det vore till exempel intressant att kanske få undervisa i svenska vid något europeiskt universitet. Men jag förstår att det kanske är svårt att svara på. Jag har själv sökt efter ett svar på frågan men det var väldigt svårt att hitta ett konkret och bra svar.
Du bör börja läsa Svenska som andra språk på högskolenivå och klara av minst 120 högskolepoäng (heltidsstudier i fyra terminer). Sedan kan du bestämma dig om du vill läsa ännu ett ämne - t.ex. engelska eller samhällskunskap och sedan satsa på KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning (90 högskolepoäng = tre terminer på heltid) - för att bli gymnasielärare i Sverige
eller
om du i stället vill satsa på att söka doktorandtjänst på fyra år (det är en sort "mittemellan grej mellan studier och jobb" - då man får lön och utför vissa arbetsuppgifter på institutionen, t.ex. undervisar på deltid och studerar/forskar på deltid och samtidigt skriver doktorsavhandling). Efter fyra års doktorandtjänst bör man vara klar med doktorsavhandlingen och "försvarar sitt arbete" genom en så kallad Disputation. Om man blir godkänd på disputationen, får man doktorsgrad och kan söka tjänster som lektor på högskolenivå.
Det är ungefär så det ser ut i dagens läge. Förändringar kan givetvis inträffa och det är få doktorandtjänster, svårt att få dem.
Om du vill undervisa i svenska i andra länder, då är det just "Svenska som andra språk" du bör läsa på högskolan, inte "vanlig svenska".
Se här http://sisu.it.su.se/search/info/USS100 och kontakta Studievägledare på den utbildningen med dina frågor.
Läsa till gymnasielärare kan man på olika sätt: satsa på ämneslärarprogrammet från första början eller läsa högskolepoäng i ämnena och "knyta ihop säcken" med KPU på slutet. Det blir samma resultat. Det är enklare att direkt söka till programmet men då låser man sig till just att bli gymnasielärare. Om du i stället börjar med att läsa separata kurser i Svenska som andra språk, kan du senare fatta beslut om vad du vill satsa på - bli gymnasielärare eller lektor på högskolan.
Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering! Ha det bäst och hör av dig om du har flera frågor!
Milla
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Daniel: :
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Mikael: :
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Mikael: :
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Anna: :
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret