Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Vad gäller när man har första kursen i programmet?
2 Svar
Du ställer några olika frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., var god återkom.
Ang. höja betyg på högskolan: de flesta högskolekurser har betygsskala "godkänt - icke-godkänt" enbart. Det är väldigt få kurser som man kan få "välgodkänt" på (inte för att man inte är duktig, utan för att det betyget inte tilldelas på högskolekurser med undantag av några få kurser).
Ang. läsa om en högskolekurs - så kommer du inte få läsa om de kurser som du sedan innan redan har godkända betyg i, du kommer inte att bli antagen på samma kurs (om det är exakt samma kurs, alltså). Det är dessutom "slöseri" med din tid och samhällets pengar om du skulle läsa om en termin "i onödan". Du förlorar också ekonomiskt på att läsa om samma kurser på högskolan - du skall inte kunna få Studiemedel för att läsa redan godkända kurser på högskolan + att du måste också räkna med "förlorad arbetsinkomst" (dvs om du jobbade i stället, skulle du tjäna pengar).
Du kanske kan fundera på ett alternativ: att läsa fristående kurser och sätta ihop dem till en kandidatexamen. För det krävs 180 hp (högskolepoäng) = 3 års studier på heltid. 90 hp måste vara i "huvudämnet" - i ditt fall Ekonomi och de resterande 90 hp kan du välja läsa andra kurser (som inte är strikt ekonomiska kurser ... men det blir en senare fråga - exakt vilka kurser som är OK att ta in i kandidatexamen med huvudämne Ekonomi).
Du vet säkert om att Högskoleprovet ger dig en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. HP genomförs 2 ggr om året - och nästa tillfälle blir i oktober.
Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig!
Milla
Civilekonomexamen eller Magisterexamen ligger minst 5 år fram i tiden för din del. Hur arbetsmarknaden kommer att förändras på den tiden, är mycket svårt att säga säkert. Även helt andra saker än just formell utbildning kan bli avgörande för möjlighet till anställning: t.ex. om du kan något/några andra språk; din ålder; var i landet du bor & om du kan flytta inom Sverige eller till utomlands; om du vill (kan) resa mycket i tjänsten och vara borta 2-3 veckor, vilket ibland är ett krav och ibland "meriterande" - och det kan man inte om man t.ex. har små barn eller måste ta hand om sina gamla föräldrar.
Så, jag vill påminna dig om att det tyvärr är helt omöjligt att svara på frågan om just du får ett jobb och ännu mindre - just vilket jobb du kan få.
En bra sak är om du kan i alla fall fundera på om du skulle kunna starta eget & bli din egen arbetsgivare (t.ex. konsult). Att vara flexibel och kunna flytta och resa i tjänsten är en stor fördel, men då krävs det uppoffringar (att vänta med att skaffa familj). Att lära sig ett nytt språk eller hålla de språken man redan kan "vid liv" är också bra att tänka på - om man har möjlighet.
Du frågar hur ofta någon hoppar av ... och det går säkert få fram någon sort statistik på det, men då vet vi hur det var förr men det säger inte så mycket om hur det blir framöver. Du behöver bara en plats. En plats kan uppstå om någon från programmet bestämmer sig för att ta ett sabbatsår t.ex. Eller ångrar sig och vill utbilda sig till ngt. annat i stället. Sådant kan man inte förutse. Sedan kan ju folk "tillkomma" också, som är en "omvänd process", d v s den som fick anstånd med platsgaranti, kommer tillbaka till utbildningen och tar den lediga platsen "från dig". Eller så bestämmer sig den personen att inte återvända till utbildningen och då kan du få den platsen. Det är slumpen som spelar avgörande roll här. Helt omöjligt att veta hur det blir. Jag tycker inte att statistik "bakåt" hjälper dig för det kan bli mycket annorlunda i framtiden och du behöver ju, som sagt, "bara en liten plats". :)
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Återkom om du har fler frågor.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Det är mycket smartare att - i fall man får godkända betyg i alla högskolekurser som läses under första termin på programmet - att INTE söka till programmet utan söka just till Andra terminen, då får man mycket mindre (kanske ingen) konkurrens. När du söker till hela programmet, konkurrerar du mot en mängd sökande som läste på gymnasiet och på Komvux i år och även under tidigare år.
När du söker till Andra terminen - då konkurrerar du enbart mot de några få som, precis som du, redan har godkända betyg i termin etts kurser. Programmet kan inte ta in till termin 2 någon som inte har godkända betyg i alla kurser i termin 1, alla som inte har det blir obehöriga. I fall ingen "officiell" antagning annonseras till termin 2, kontaktar man det aktuella fakultetet /eller institutionen/ med frågan om minst en ledig plats finns (i fall någon har hoppat av under termin ett) - och gör en "inofficiell ansökan".
Det finns ingen som helst anledning att söka till hela programmet om du redan har godkända betyg i alla kurser som läses på termin 1. Du skriver om "gemenskap" och det är en viktig sak, givetvis, men samhällsekonomiskt är det inte försvarsbart om folk skall under en hel termin läsa det som de redan kan. Du kan bli antagen till hela programmet med godkända kurser från termin 1 (i fall de på antagning.se missar att du redan har de kurserna godkända, du söker ju på gymnasiebetyg, inte på högskolebetyg). Men när det blir dags att registrera betyg i LADOK, ser administratören att samma kurser redan är registrerade på ditt personnummer. Det kan bli stora problem med bl a återkrav på Studiemedel. Det är en ovanlig situation, eftersom folk inte, normalt sett, läser om redan godkända högskolekurser.
Det är i alla fall vad vi på Fråga SYV tycker och råder dig till.
Med vänlig hälsning
Mikael
Frågor och svar taggade med 'vill bli lärare' (9 st.)
-
Kan jag bli lärare inom textil/design/slöjd?
Hej, Jag har en magisterexamen i textil från Konstfack och har jobbat över 10 år som designer och print designer på klädföretag. Nu vill jag bli lärare i tex textilslöjd, bild eller något annat textilt skapande. Vad behöver jag läsa...
Hej,Yrkeslärare på gymnasiets yrkesprogram - för att bli behöriga måste de ta examen från yrkeslärarprogrammet;Slöjdlärare på grundskolan, t.ex... Läs hela svaret -
Hur går jag till väga för att bli lärare?
Hej! Jag är inne på att bli svenska och mattelärare i årskurs 4-6 eller 7-9. Jag undrar vad jag behöver ha för utbildning för att söka in till detta? Vilken behörighet krävs? Sen undrar jag också om man kan läsa den utbildningen på distans då jag har småbarn.
Hej Elin,lärarutbildningar ligger på högskolenivå - och man måste därför få behörighet till högskola = gymnasial utbildning. Läser du på gymnasiet nu? På vilket program i så fall? -
Hur ska jag tänka angående val av universitet?
Hej! Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö...
Hej Elias!Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs... Läs hela svaret -
Jobba som lärare/vikare när man går i gymnasiet?
Hej! Jag går sista året i gymnasiet och har funderingar på att söka till ämneslärareprogrammet sen. Jag tycker väldigt mycket om att hjälpa människor, och jag har alltid varit en duktig i elev i alla ämnen. Jag undrar ifall det finns någon chans att prova på läraryrket genom att kanske hjälpa...
För att prova-på läraryrket kan du bli volontär i en Räknesuga >> eller söka behovsanställning som läxhjälpare >> -
Kan jag bli NO-lärare om jag på naturvetenskapligalinjen?
Jag har tänkt mig att gå natur eftersom det passar inte mig att gå samhälle, samt är det också för att det är en bred linje. Mina fråga är om jag kan på natur och bli no lärare i högstadiet eller på gymnasium utan att komplettera något, isåfall vadå?
Hej Xina, lärarutbildningar förändras ganska mycket och rätt så ofta. Det är därför omöjligt att definitivt svara på vad för behörighet... Läs hela svaret -
Vilket gymnasieprogram ska jag gå om jag vill bli idrottslärare?
Jag är en tjej på 14 år och vet vad jag vill utbilda mig till, men vet inte vilket gymnasieprogram jag ska gå
hej Alice, man kan gå vilket gymnasieprogram som helst och sedan utbilda sig till >>idrottslärare. Ofta är lärare behörig att undervisa i minst två... Läs hela svaret -
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år. Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående...
Hej Therése, du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort. Som... Läs hela svaret -
Att utbilda sig till mattelärare?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hej Benan! Lärare är man oftast i två eller i tre ämnen: på grundskolan är man oftast behörig i tre ämnen och på gymnasiet - i två. Vill du bli behörig att undervisa på grundskolan eller på gymnasiet? Om man utbildar sig... Läs hela svaret -
Vilken komination är "bäst"?
Hej! Jag undrar vilken ämneskombination som ser bäst ut i ett arbetsmarknadsperspektiv, antingen kemi/biologi/fysik för grundskolan 7-9 eller kemi/biologi för gymnasiet? Jag vet att matte är ett bra ämne att ha med i sin kombination men jag tänker verkligen inte läsa till mattelärare. Tack i...
Hej Linnea! En behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på högstadiet. Om du utbildar dig till gymnasielärare i Kemi och Biologi - kan du undervisa i de två ämnena på grundskola också. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga