Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Vad gäller när man har första kursen i programmet?
2 Svar
Du ställer några olika frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., var god återkom.
Ang. höja betyg på högskolan: de flesta högskolekurser har betygsskala "godkänt - icke-godkänt" enbart. Det är väldigt få kurser som man kan få "välgodkänt" på (inte för att man inte är duktig, utan för att det betyget inte tilldelas på högskolekurser med undantag av några få kurser).
Ang. läsa om en högskolekurs - så kommer du inte få läsa om de kurser som du sedan innan redan har godkända betyg i, du kommer inte att bli antagen på samma kurs (om det är exakt samma kurs, alltså). Det är dessutom "slöseri" med din tid och samhällets pengar om du skulle läsa om en termin "i onödan". Du förlorar också ekonomiskt på att läsa om samma kurser på högskolan - du skall inte kunna få Studiemedel för att läsa redan godkända kurser på högskolan + att du måste också räkna med "förlorad arbetsinkomst" (dvs om du jobbade i stället, skulle du tjäna pengar).
Du kanske kan fundera på ett alternativ: att läsa fristående kurser och sätta ihop dem till en kandidatexamen. För det krävs 180 hp (högskolepoäng) = 3 års studier på heltid. 90 hp måste vara i "huvudämnet" - i ditt fall Ekonomi och de resterande 90 hp kan du välja läsa andra kurser (som inte är strikt ekonomiska kurser ... men det blir en senare fråga - exakt vilka kurser som är OK att ta in i kandidatexamen med huvudämne Ekonomi).
Du vet säkert om att Högskoleprovet ger dig en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. HP genomförs 2 ggr om året - och nästa tillfälle blir i oktober.
Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig!
Milla
Civilekonomexamen eller Magisterexamen ligger minst 5 år fram i tiden för din del. Hur arbetsmarknaden kommer att förändras på den tiden, är mycket svårt att säga säkert. Även helt andra saker än just formell utbildning kan bli avgörande för möjlighet till anställning: t.ex. om du kan något/några andra språk; din ålder; var i landet du bor & om du kan flytta inom Sverige eller till utomlands; om du vill (kan) resa mycket i tjänsten och vara borta 2-3 veckor, vilket ibland är ett krav och ibland "meriterande" - och det kan man inte om man t.ex. har små barn eller måste ta hand om sina gamla föräldrar.
Så, jag vill påminna dig om att det tyvärr är helt omöjligt att svara på frågan om just du får ett jobb och ännu mindre - just vilket jobb du kan få.
En bra sak är om du kan i alla fall fundera på om du skulle kunna starta eget & bli din egen arbetsgivare (t.ex. konsult). Att vara flexibel och kunna flytta och resa i tjänsten är en stor fördel, men då krävs det uppoffringar (att vänta med att skaffa familj). Att lära sig ett nytt språk eller hålla de språken man redan kan "vid liv" är också bra att tänka på - om man har möjlighet.
Du frågar hur ofta någon hoppar av ... och det går säkert få fram någon sort statistik på det, men då vet vi hur det var förr men det säger inte så mycket om hur det blir framöver. Du behöver bara en plats. En plats kan uppstå om någon från programmet bestämmer sig för att ta ett sabbatsår t.ex. Eller ångrar sig och vill utbilda sig till ngt. annat i stället. Sådant kan man inte förutse. Sedan kan ju folk "tillkomma" också, som är en "omvänd process", d v s den som fick anstånd med platsgaranti, kommer tillbaka till utbildningen och tar den lediga platsen "från dig". Eller så bestämmer sig den personen att inte återvända till utbildningen och då kan du få den platsen. Det är slumpen som spelar avgörande roll här. Helt omöjligt att veta hur det blir. Jag tycker inte att statistik "bakåt" hjälper dig för det kan bli mycket annorlunda i framtiden och du behöver ju, som sagt, "bara en liten plats". :)
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig! Återkom om du har fler frågor.
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Det är mycket smartare att - i fall man får godkända betyg i alla högskolekurser som läses under första termin på programmet - att INTE söka till programmet utan söka just till Andra terminen, då får man mycket mindre (kanske ingen) konkurrens. När du söker till hela programmet, konkurrerar du mot en mängd sökande som läste på gymnasiet och på Komvux i år och även under tidigare år.
När du söker till Andra terminen - då konkurrerar du enbart mot de några få som, precis som du, redan har godkända betyg i termin etts kurser. Programmet kan inte ta in till termin 2 någon som inte har godkända betyg i alla kurser i termin 1, alla som inte har det blir obehöriga. I fall ingen "officiell" antagning annonseras till termin 2, kontaktar man det aktuella fakultetet /eller institutionen/ med frågan om minst en ledig plats finns (i fall någon har hoppat av under termin ett) - och gör en "inofficiell ansökan".
Det finns ingen som helst anledning att söka till hela programmet om du redan har godkända betyg i alla kurser som läses på termin 1. Du skriver om "gemenskap" och det är en viktig sak, givetvis, men samhällsekonomiskt är det inte försvarsbart om folk skall under en hel termin läsa det som de redan kan. Du kan bli antagen till hela programmet med godkända kurser från termin 1 (i fall de på antagning.se missar att du redan har de kurserna godkända, du söker ju på gymnasiebetyg, inte på högskolebetyg). Men när det blir dags att registrera betyg i LADOK, ser administratören att samma kurser redan är registrerade på ditt personnummer. Det kan bli stora problem med bl a återkrav på Studiemedel. Det är en ovanlig situation, eftersom folk inte, normalt sett, läser om redan godkända högskolekurser.
Det är i alla fall vad vi på Fråga SYV tycker och råder dig till.
Med vänlig hälsning
Mikael
Frågor och svar taggade med 'specialist-läkare' (5 st.)
-
Narkosläkare men ej arbeta i en operationssal?
Hej! Jag undrade om det går att bli en narkosläkare utan att senare behöva arbeta i en operationssal. Om det inte går finns det liknade yrken där man utövar typ samma del av behandling som en narkosläkare annars brukar genomföra? Tacksam för...
Hej,vi på FRåGA SYV är inte experter på just Läkaryrken och specialiteten inom medicin, men jag tänker så här: under den långa utbildningen till läkare och... Läs hela svaret -
Kan jag utbilda mig till neurokirurg, isåfall hur?
Hej! Under gymnasiet studerade jag på det Estetiska programmet med inriktning musik men jag har nu blivit intresserad av studera till läkare specialiserad inom neurokirurgi. Vid tiden som jag skriver detta är jag 21 år och undrar om det finns någon möjlighet...
Hej Martin, Neurokikurger är en sort Specialistläkare som i grunden är - Läkare. Du måste därför skaffa dig läkarexamen, till att börja med och för det... Läs hela svaret -
Kan man bli psykiater genom att läsa psykologiprogrammet?
Jag vet att man måste plugga läkareprogrammet och sen specialisera sig i psykiatrin för att bli psykiater men kan man plugga psykologiprogrammet och bli psykiater?
Hej, Psykiater eller som hen också kallas för - Psykiatriker är en specialistläkare. Man kan inte bli psykiater med någon annan grundutbildning än Läkare.Om du... Läs hela svaret -
Prov för att specialisera sig ?
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret -
BARNKIRURGI UTBILDNINGEN?
HEJ Mina frågor är: Hur blir man barnkirurg? Utbildar man sig i 2 år eller blir man det efter man har gått på läkarprogrammet? Eller beror det på vilket jobb du får och vilka erfarenheter.
Hej Faisa, kikurg är specialistläkare. Man måste bli läkare först och sedan kan man vidareutbilda sig till kikurg. Läkarprogrammet på högskola/universitet är 5.5 år. Hälsningar Mikael SYV
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga