Yad
    Vad händer om man får F i mer änn 250 poäng då kan inte ta examen? Måste man gå om 1 år?

    1 Svar

    Ludmila SYV på FrågaSYV
    Hej, du undrar vad som händer om man inte får ut sin Gymnasieexamen.
    Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
    För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.

    Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.

    Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.

    Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.

    Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.

    Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
    Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.

    Sammanfattning:
    om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.

    Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
    Bästa hälsningar
    Ludmila, SYV

    Frågor och svar taggade med 'antal veckor?' (3 st.)

    • Henrik

      Studiestöd - hur länge?

      Hej SYV! Hur länge kan man få studiestöd för komvux, yrkeshögskola respektive universitet/högskola utbildning? Har för mig att det är 240 veckor för universitet och 80 veckor för komvux. Stämmer det? Mvh, Henrik Weimer

      Anna: : Hej Henrik, var god se information på csn.se/fragor-och-svar/hur-manga-veckor-kan-jag-fa-studiemedel.
    • Abeer

      utländsk utbildning?

      Jag har utländsk utbildning (juridik) som motsvarar 180 hp i Sverige och nu vill jag fortsätta studera till lärare. Jag har läst om Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och vill ansöka så får jag det? om det är ja, hur kan jag göra det?...

      Anna: : Hej!jag vill börja med att påpeka att ämnet Juridik är mycket "litet" inom den svenska gymnasieskolan. På grundskolan undervisas inte i det ämnet alls och på gymnasiet finns endast 3 kurser: se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga