Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31972 frågor besvarade.
Vad händer om man inte tar gymnasieexamen?
1 Svar
Svar på din fråga är att - om man inte uppfyller kraven för Gymnasieexamen - får man ut ett STUDIEINTYG /där alla betygsatta kurser finns antecknade/. Detta Studieintyget ger inte Grundläggande behörighet till högskolestudier.
För att få Grundläggande behörighet blir man tvungen att komplettera med kurser som saknas - t.ex. på KomVux eller genom självstudier med efterföljande Särskild prövning /som kan kosta t.ex. 500 kr. i varje kurs; reglerna kan variera i olika kommuner/.
Ett annat sätt är att komplettera kurser är på sin "gamla gymnasieskola" genom att ev.delta i undervisningen och/eller tenta av.
Man bör själv ansöka om att läsa kurser på sin gamla gymn.skola eller på KomVux. Inget erbjudande om det kommer per automatik.
Andra sätt att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier är att "läsa om" hela gymnasiet - på t.ex. KomVux eller på en Folkhögskola.
Vissa ungdomar, som inte planerar söka till eftergymnasial utbildning, "nöjer sig" med ett Studieintyg. Det finns många jobb där arbetsgivare önskar att sökande har "gymnasiekompetens" - t.ex. inom försäljning eller som handläggare på Inkasso företag och det går att tolka Studieintyg som en sort "gymnasiekompetens", speciellt om intyget innehåller många kurser med betyget E eller högre.
Ang.din fråga om att gå om ett år på gymnasiet, förhåller det sig på så sätt att det är ovanligt att man "går om" sista året på gymnasiet. Det är i så fall en "speciallösning". Individuell bedömning görs av Elevhälsan /Studie- & yrkesvägledare, Skolsköterska, Kurator & Skolpsykolog/ & sedan är det Rektor som fattar beslut om särskilda skäl föreligger och en studerande ges möjlighet att gå om en del av gymnasieutb.
Däremot är det vanligare att gymnasieelever byter program. På så sätt blir det som att man "går om" ett eller två år på gymnasiet. Gymnasietiden blir - givetvis - längre. Fördelen för den studerande kan vara att det blir lättare att uppnå krav på Gymnasieexamen - då studierna blir "utdragna", man läser i praktiken vissa kurser mer än en gång. Detta kan vara fördelaktigt för vissa elever.
Sammanfattning:
om man vill söka till en eftergymnasialutbildning, bör man sträva efter att uppfylla krav för Gymnasieexamen. Om man inte lyckas med det, får man ut ett Studieintyg. För att sedan få ut Gymnasieexamen /vilket man behöver för Grundläggande behörighet till högskolestudier/ bör man aktivt söka möjligheter till att läsa om eller tenta av kurserna.
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor av mig nu. Vill du ha en förtydligande, var god återkom med följdfrågorna.
Bästa hälsningar
Ludmila, SYV
Frågor och svar taggade med 'svenska2' (3 st.)
-
Läsa in Eng6/Sv2 kan sänka mitt meritvärde?
Hej. Jag gick ut omvårdnadslinjen (treårig) 1994. Jag har alltså allmän behörighet till högskola. Men jag har tittat på en yrkesutbildning som kräver Engelska 6 och Svenska 2. Jag läste Engelska 6030A betyg 5 (Årskurs 2) och Svenska betyg...
Hej Sanna,att du läser på komvux /gymnasiala kurser/ eller gör prövningar efter att ha skaffat kunskaper genom självstudier eller med hjälp av privat lärare eller på... Läs hela svaret -
Vad kan jag studera utan IB diplom?
Hej! Jag har studerat IB programmet på gymnasiet och fått mina betyg men hamnat 1 poäng ifrån att få mitt diploma. Undrar nu om var och vad jag kan studera på engelska helst, som inte kräver ett diploma utan har antagningsprov etc. istället?
Det första jag tänker på är att du kan få grundläggande behörighet till högskolestudier via Allmänna kurser på folkhögskolorna.Det andra: Retakes på din gamla... Läs hela svaret -
Vilken urvalsgrupp hamnar jag i?
Hej, Jag har precis tagit studenten från ett samhällsvetenskapligt program och jag valde att inte läsa matte 3b, jag valde engelska 7 istället. Men nu i efterhand vill jag läsa matte 3b på komvux. Däremot undrar jag vilken urvalsgrupp jag hamnar i när...
Hej Sofia,om du redan nu, innan du läser matte 3 är BEHÖRIG, alltså du egentligen ej behöver läsa matte 3 för att kunna konkurrera om plats på högskoleutbildning, då... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga