Angelina
    Hej.
    Jag önskar mer information och tips om hur man vägleder personer som aldrig gått i skolan i sina hemländer och är analfabeter. Tips på hemsidor, länkar, litteratur, övningar etc. Tack på förhand?

    3 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Angelina;

    vi på Fråga SYV specialiserar oss inte inom vägledning av analfabeter. Vi har därför inte någon "egen kunskap" på det område. Vi har nu kontaktat ett antal "ställen", inkl. SYV-programmen där SYV-utbildas - och fick, än så länge, endast svar att "vi vet inte..." eller "vi erbjuder inte någon speciell kurs i vägledning av analfabeter"... Förhoppningsvis, kommer någon att bidra med relevanta tips, men jag kan inte lova att det blir så. Det kan tyvärr också visa sig att vi ej hittar någon som vet ngt. specifikt om vägledning av analfabeter. :(

    Man kan - i nödfall - försöka med vanliga Gruppvägledningsövningar (med hjälp av en tolk) eller försöka "ta till vanliga vägledningsmetoder" men på mycket lätt svenska.

    Tips: kontakta komvux i olika kommuner - där SFI undervisning erbjuds. Det borde rimligtvis finnas personer som idag arbetar med vägledning för analfabeter, tycker jag. Då borde de kunna dela med sig av sin kunskap, som troligtvis i mångt och mycket uppkommit av erfarenhet.

    Om vi får några relevanta tips, återkommer vi direkt!
    Vänligen
    ANNA

    Hej igen! en sakkunnig inom vägledning svarar så här:

    "--- Jag har ingen rekommendation då det gäller detta. Om det finns krav på er att starta vägledning tidigt måste detta såklart ske via tolk. Men det primära är som jag förstår det att snabbt komma igång med Sfi-undervisningen och att vägledningen då kan vara en del av denna. Detta är dock mina personliga tankar kring problematiken med vägledning av analfabeter."
     

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej! Vi fick idag svar från en rådgivare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Var god läs nedan:

     

    "Analfabeter är individer som förstås är olika personer med olika kunskapsnivåer och erfarenheter. Några har med sig mycket kunskaper på olika plan. Här är det viktigt att individens kunskap och livserfarenhet kartläggs så att ni känner till den. Vilken är anledningen till att det inte funnits skolgång, vilket arbete har individen haft? Just arbetet eller sysselsättningen är extra viktigt för här har man utgångspunkten för vägledningen.

    Det viktiga är att man startar vägledningen utifrån individen. Börja gärna med foton och illustrationer som knyter an till personens referensram, och översätt kunskaperna till svenska. Denna metod hjälper till att inlärningen går snabbare, kunskapen fastnar bättre i minnet än exempelvis obekanta texter. Det bästa är att använda autentiskt vardagsmaterial av olika slag.

    En annan metod är "en till en-träning". Här får eleven en upplevelse av att vara sedd och prioriterad och att det finns tid och engagemang att lyssna och samtala med den studerande.

    Appar som man kan använda i undervisningen av analfabeter:
    Artikel om appar i Lärarnas tidning >> från 14 augusti 2018

    Om en app för analfabeter >>, ett forskningsprojekt på KTHmagazine

    >> Appar för att lära sig svenska på SFI-paddan

    www.nt.se%2fnyheter%2fnorrkoping%2fsprak-app-lar-analfabeter-lasa-svenska-9634754.aspx&callback=http%3a%2f%2fwww.nt.se%2finc%2feprencallback.aspx" target="_blank" rel="noopener">Språk-app för analfabeter >> på Närkes tidningar (NT)

    Litteratur och myndigheter
    Böcker om alfabetisering >> på Margareta Mörlings webbplats

    >> Nationellt centrum för svenska som andraspråk ".

    Vänliga hälsningar
    Fråga SYV

    Liselotte
    Saga SYV

    Hej, jag kan tips om en lista på litteratur som är relevant för frågor om vägledning av analfabeter.

    Här nere kommer listan:

    Michaels, C. A., & Ferrara, D. L. (2006).  Promoting post-school success for all:  The role of collaboration in person-centered transition planning.  Journal of Educational and Psychological Consultation, 16(4), 287-313.

    OBrien, J. (2002) Person-centered planning as a contributing factor in organizational and social change.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27 (4), 261-264.

     Trainor, A. A. (2007).  Person-centered planning in two culturally distinct communities:  Responding to divergent needs and preferences.  Career Development for Exceptional Individuals, 30 (2), 92-103. 

      Turnbull, A., Turnbull, R., Erwin, E., Soodak L., & Shogren, K. (2015). Families, professionals, and exceptionality:  Positive Outcomes Through Partnership and Trust. (7ed.), Upper Saddle River, NJ: Pearson.

    Callicott, K. J. (2003).  Culturally sensitive collaboration within person-centered   planning.  Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 18 (1),   60-68.

     Claes, C., Van Hove, G., Vandevelde, S., van Loon, J., & Schalock, R. L.   (2010).  Person-centered planning:  Analysis of research and   effectiveness.  Intellectual and developmental disabilities, 48 (6), 432-453.

     Egan, G. (2010). The Skilled Helper. A problem-management and opportunities-  development approach to helping.  (9th Ed.). Brooks/Cole, Cengage   Learning, Belmont, CA.

     Halburn, S. (2002).  How science can evaluate and enhance person-centered   planning.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27,   (4), 250-260.

     Holburn, S., & Vietze, P.M. (2002).  Person-centered planning:  Research, practice,   and future directions.  Baltimore:  Paul H. Brookes.

     Kolb, S.M. & Griffith, A.S. (2012).  Planning for Implementing Assistive Technology:          A Functional Approach for Practitioners.  In J. Jiyou (Ed.), Educational   Stages and Interactive Learning:  From Kindergarten to Workplace Training   (pp.485-497). Hershey, PA:  IGI  Global 

    Meadan, H., Shelden, D.L., Appel, K., & DeGrazia, R.L. (2010).  Developing a long-  term vision:  A road map for students futures.  Teaching Exceptional   Children, 43(2), 8-14.

    Hoppas det blir till hjälp!
    S.

     

     

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga