Angelina
    Hej.
    Jag önskar mer information och tips om hur man vägleder personer som aldrig gått i skolan i sina hemländer och är analfabeter. Tips på hemsidor, länkar, litteratur, övningar etc. Tack på förhand?

    3 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Angelina;

    vi på Fråga SYV specialiserar oss inte inom vägledning av analfabeter. Vi har därför inte någon "egen kunskap" på det område. Vi har nu kontaktat ett antal "ställen", inkl. SYV-programmen där SYV-utbildas - och fick, än så länge, endast svar att "vi vet inte..." eller "vi erbjuder inte någon speciell kurs i vägledning av analfabeter"... Förhoppningsvis, kommer någon att bidra med relevanta tips, men jag kan inte lova att det blir så. Det kan tyvärr också visa sig att vi ej hittar någon som vet ngt. specifikt om vägledning av analfabeter. :(

    Man kan - i nödfall - försöka med vanliga Gruppvägledningsövningar (med hjälp av en tolk) eller försöka "ta till vanliga vägledningsmetoder" men på mycket lätt svenska.

    Tips: kontakta komvux i olika kommuner - där SFI undervisning erbjuds. Det borde rimligtvis finnas personer som idag arbetar med vägledning för analfabeter, tycker jag. Då borde de kunna dela med sig av sin kunskap, som troligtvis i mångt och mycket uppkommit av erfarenhet.

    Om vi får några relevanta tips, återkommer vi direkt!
    Vänligen
    ANNA

    Hej igen! en sakkunnig inom vägledning svarar så här:

    "--- Jag har ingen rekommendation då det gäller detta. Om det finns krav på er att starta vägledning tidigt måste detta såklart ske via tolk. Men det primära är som jag förstår det att snabbt komma igång med Sfi-undervisningen och att vägledningen då kan vara en del av denna. Detta är dock mina personliga tankar kring problematiken med vägledning av analfabeter."
     

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej! Vi fick idag svar från en rådgivare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Var god läs nedan:

     

    "Analfabeter är individer som förstås är olika personer med olika kunskapsnivåer och erfarenheter. Några har med sig mycket kunskaper på olika plan. Här är det viktigt att individens kunskap och livserfarenhet kartläggs så att ni känner till den. Vilken är anledningen till att det inte funnits skolgång, vilket arbete har individen haft? Just arbetet eller sysselsättningen är extra viktigt för här har man utgångspunkten för vägledningen.

    Det viktiga är att man startar vägledningen utifrån individen. Börja gärna med foton och illustrationer som knyter an till personens referensram, och översätt kunskaperna till svenska. Denna metod hjälper till att inlärningen går snabbare, kunskapen fastnar bättre i minnet än exempelvis obekanta texter. Det bästa är att använda autentiskt vardagsmaterial av olika slag.

    En annan metod är "en till en-träning". Här får eleven en upplevelse av att vara sedd och prioriterad och att det finns tid och engagemang att lyssna och samtala med den studerande.

    Appar som man kan använda i undervisningen av analfabeter:
    Artikel om appar i Lärarnas tidning >> från 14 augusti 2018

    Om en app för analfabeter >>, ett forskningsprojekt på KTHmagazine

    >> Appar för att lära sig svenska på SFI-paddan

    www.nt.se%2fnyheter%2fnorrkoping%2fsprak-app-lar-analfabeter-lasa-svenska-9634754.aspx&callback=http%3a%2f%2fwww.nt.se%2finc%2feprencallback.aspx" target="_blank" rel="noopener">Språk-app för analfabeter >> på Närkes tidningar (NT)

    Litteratur och myndigheter
    Böcker om alfabetisering >> på Margareta Mörlings webbplats

    >> Nationellt centrum för svenska som andraspråk ".

    Vänliga hälsningar
    Fråga SYV

    Liselotte
    Saga SYV

    Hej, jag kan tips om en lista på litteratur som är relevant för frågor om vägledning av analfabeter.

    Här nere kommer listan:

    Michaels, C. A., & Ferrara, D. L. (2006).  Promoting post-school success for all:  The role of collaboration in person-centered transition planning.  Journal of Educational and Psychological Consultation, 16(4), 287-313.

    OBrien, J. (2002) Person-centered planning as a contributing factor in organizational and social change.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27 (4), 261-264.

     Trainor, A. A. (2007).  Person-centered planning in two culturally distinct communities:  Responding to divergent needs and preferences.  Career Development for Exceptional Individuals, 30 (2), 92-103. 

      Turnbull, A., Turnbull, R., Erwin, E., Soodak L., & Shogren, K. (2015). Families, professionals, and exceptionality:  Positive Outcomes Through Partnership and Trust. (7ed.), Upper Saddle River, NJ: Pearson.

    Callicott, K. J. (2003).  Culturally sensitive collaboration within person-centered   planning.  Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 18 (1),   60-68.

     Claes, C., Van Hove, G., Vandevelde, S., van Loon, J., & Schalock, R. L.   (2010).  Person-centered planning:  Analysis of research and   effectiveness.  Intellectual and developmental disabilities, 48 (6), 432-453.

     Egan, G. (2010). The Skilled Helper. A problem-management and opportunities-  development approach to helping.  (9th Ed.). Brooks/Cole, Cengage   Learning, Belmont, CA.

     Halburn, S. (2002).  How science can evaluate and enhance person-centered   planning.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27,   (4), 250-260.

     Holburn, S., & Vietze, P.M. (2002).  Person-centered planning:  Research, practice,   and future directions.  Baltimore:  Paul H. Brookes.

     Kolb, S.M. & Griffith, A.S. (2012).  Planning for Implementing Assistive Technology:          A Functional Approach for Practitioners.  In J. Jiyou (Ed.), Educational   Stages and Interactive Learning:  From Kindergarten to Workplace Training   (pp.485-497). Hershey, PA:  IGI  Global 

    Meadan, H., Shelden, D.L., Appel, K., & DeGrazia, R.L. (2010).  Developing a long-  term vision:  A road map for students futures.  Teaching Exceptional   Children, 43(2), 8-14.

    Hoppas det blir till hjälp!
    S.

     

     

    Frågor och svar taggade med 'vårdlärare' (5 st.)

    • Hejsan123

      Vårdlärare på gymnasiet?

      Hej, efter sommaren så ska vi få en ny lärare i vård och omsorg, går andra året då. Och är det vanligast att en ssk blir ens lärare då? En ssk kan mycket mer och har bredare kunskaper än vad en undersköterska har. Vill...

      Anna: : Hej Frida!Vår erfarenhet är att en erfaren UNDERSKÖTERSKA, ibland med påbyggnadsutbildningen från en yrkeshögskola, alltså en Specialistundersköterska som också har gått... Läs hela svaret
    • Gustav

      Att bli vård lärare???

      Hejsan, Dröm att bli vård lärare Googlade på vissa hemsida då ofta man kräver 180 HP innan man ansöker till vårdlärare program. Även hörde man har varit förskol lärare eller grund lärare tidigare... Är det...

      Mikael: : Hej Gustav, för att bli behörig Yrkeslärare läser man på Yrkeslärarprogrammet (90 högskolepoäng som motsvarar 3 terminer på heltid). Så här brukar behörighet till... Läs hela svaret
    • Sanne

      Vad krävs för att bli Yrkeslärare ?

      Jag är undersköterska och har arbetat inom yrket i några år, räcker detta för att komma in på utbildning till yrkeslärare inom vård och omsorg ? Och isåfall vilka högskolor har denna utbildning i Skåne våren eller hösten 2018?

      Anna: : Hej Sanne, det du måste ha för att bli behörig till högskoleutbildning som leder till examen som Yrkeslärare>, är 1. grundläggande behörighet till... Läs hela svaret
    • Malin

      Vart kan man praktisera?

      Hej, jag går VO och ska praktisera till 2:an på troligtsvis ett ålderdomshem, jag har väldigt ledsamma kopplingar till det och undrar om det skulle kunna gå att praktisera någonannanstans? På t.ex psykiatrin, vårdcentral, sjukhus, tandläkare, naprapat, dietist, arbetsterapeut osv. Alltså om det...

      Milla : : Hej Malin, praktik på Vård- och omsorgsprogrammet ingår som en del i den "övergripande utbildningen" och det är de ansvariga för utbildningen som bestämmer var elever får ha sin praktik.... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga