Felix
    Rådet jag fick av min syv på skolan var att gå på så många öppna hus som möjligt har lett någon stans. Det har bara stärkt mina övertygelser om att det är någon av de tre – natursamhälle, ekonomiekonomi eller estetmusik - som jag borde gå, men jag har inte blivit ett dugg klokare på vilken av dem jag borde välja.



    Alltså, jag vet ju inte vad jag vill göra efter gymnasiet så därför är kanske natursamhälle det bästa för mig egentligen. Jag vet att det är mycket matte där. Just nu, i åk 9, har jag ett betyget b i matte. Räcker det? Hur långt klarar jag mig på det om jag väljer natursamhälle. Hur stor skillnad är det på matte där och matte i grundskolan?



    Anledningen till att jag funderar på att gå ekonomi är att de tar upp vardagliga saker som konsumenträtt, vilket jag tror man kan har stor nytta av senare i livet. Jag tycker också att det är roligt att lära mig om entreprenörskap, ledarskap och organisation o.s.v.



    Gällande mina intressen så är mina intressen så spridda som det bara går. Jag älskar att dyka djupt och tänka och klura och knåpa i naturvetenskapliga ämnen. Dessutom så har jag fått uppfattningen att natureleverna är studiedisciplinerade och kunniga vilket jag tror gör att man kan fokusera bättre på skolarbetet. Problemet är att jag hittar intressanta kurser i alla de tre alternativen.



    Det tar 30 minuter att åka från min hemort till grannorten som har ekonomiprogrammet. Det blir alltså fem timmars restid varje vecka. Frågan är om timmarna och minutrarna räcker till om jag skulle välja det. Jag har även åtta timmars schemalagd fritid, alltså aktiviteter som jag håller på med utanför skolan. Hur mycket plugg är det på ekonomiprogrammet? Hur mycket skolarbete tar man med sig hem? Går det att hinna med både alla de aktiviteter jag vill hålla på med och utbildning?

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Felix,
    det är mycket svårt för mig att svara på frågan hur mycket tid du bör lägga på just dina studier - för att vi alla är olika: har lätt för vissa saker och svårare för andra och det varierar också i olika perioder i livet - ibland lär vi oss snabbare och ibland tar det längre tid, beroende på vår hälsa, på olika händelser i livet & även vädret kan påverka inlärning.
    En annan fråga är om du vill satsa på A-betyg eller på E-betyg.
    Den genomsnittliga tiden (lektioner + hemläxor) på gymnasiet är beräknad till 40 timmar i veckan . Det kallas för Heltidsstudier: ca 20 timmar är lektionstid och lika mycket tid "bör man" lägga på hemarbete, självstudier, grupparbete och liknande skolarbete utanför skolan. Vissa elever lägger mindre tid och andra väldigt mycket mer tid på skolarbete än de 20 timmar/vecka som de "bör" lägga. Har man inte väldigt lätt för något ämne men ändå vill få hyfsade betyg, pluggar man extremt mycket i just det ämnet och förhoppningsvis ger det ett positivt resultat, men ibland hjälper det inte att plugga mycket - saknar man helt begåvning eller fallenhet för ett visst ämne, hjälper det inte att råplugga. Exempel är musik eller sport/gymna och även slöjd (har man Tummen mitt i handen, blir man inte duktig på slöjd - och om man är tondöv, kan man inte bli musiker även om man mycket gärna vill det & lägger mycket tid på musik ... så det gäller att "välja sina strider" och inte stånga sig blodigt i fall man saknar förutsättningar). Man kan utveckla alla sina förmågor men bara till en viss grad, sedan tar det "stopp" och det är jättebra att utveckla sig på alla områden, men även bra att veta vad man är duktig på och satsa på just det - för att nå långt inom det, som man är bra på.
    Om du har många fritidsintressen, kanske det är klokt att välja skola som ligger närmast din bostad. Alla de sparade timmar kan du lägga på studier eller på dina hobby.

    På NA läser man inte bara mycket matte, men även fysik, kemi och biologi.
    På Estetiska programmet läser man enbart Matematik 1b, en 100 poängskurs (jämför med NA, där man läser det avancerade c-spåret och tre st. 100 poängskurser, dvs minst tre gånger så mycket matte).

    Du kan boka "skugga en elev" och provgå en dag på vardera program.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig! Mvh Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'top up degree' (3 st.)

    • Damon

      Vad har jag för alternativ för att ta en kandidatexamen efter YH?

      Hej! Jag studerar UX Design på Hyper Island. Tror det ska vara 450 YH-poäng. Jag vill dock göra en top-up utbildning eller något liknande efter studierna för att kunna ta en kandidatexamen i UX design eller interaktionsdesign. Men jag hittar inget sådant online. Tänkte bara kolla vilka...

      Anna: : Hej Damon,om jag förstår dig rätt, så läser du den här yh-utbildning: hyper-island1/ux-designerHar du ställt frågan du ställer här nu till... Läs hela svaret
    • Mohammad

      Hur fungerar "Bachelors Top-up degrees" och maskinteknisk utbildning?

      Hej! 1.Vad är skillnaden mellan utbildningen "maskinteknik-inriktning konstruktion"-Skövde högskolan och "maskinteknik-inriktning design och produktutveckling"-Växjö universitet? 2. Hur fungerar "Bachelors Top-up degrees" ifall man har en yrkeshögskoleexamen och har pluggat i två år och fått...

      Mikael: : Ang.top up degrees får man höra med just den aktuella yrkeshögskoleutbildningen, det är inte ngn allmän möjlighet att efter 400 yh -även med kvalificerad yhexamen- få gå top up degree. 
    • Elias

      Top up Degree i UK?

      Hej! Jag läser till Webbanalytiker på Medieinstitutet och undrar om Top Up Degree i London. Jag läser en YH program och velat i framtiden läsa en top up degree för att fixa kandidat inom Data Science eller något liknande. Hur hittar jag rätt program som är relevant inom just Data/Digital och att...

      Anna: : Hej Elias,Jag antar att du går den här utbildningen - Yhguiden.se/utbildning/medieinstitutet/webbanalytiker-digital-marketing-specialist-malmo och den är på 320 yrkeshögskolepoäng. För behörighet... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga