Hej, jag går nu första året på teknik men det är en grej som jag inte förstår, jag får till och med PANIK. Det är så att jag har en framtidsplan men när jag ser antagningen så är det riktigt höga poäng. Min vän som nästan fick A i allt, har inte tillräckligt att komma in på det hon fick. Är det inte märkligt? Att även normal-smarta eöever inte kan gå sin drömutbildning, för det måste finnas människor i Sverige som är riktigt smarta, för antagningen är över 20 poäng på flera utbildningar. Att få A i ALLA ämnen skulle inte ens räcka för då öåste man läsa till extra kurser som ger merit istället för kanske det som kan vara roligt? Hur är detta hållbart, går i ettan och vet att jag inprincip inte kommer komma in på det jag vill om jag inte får A i allt. Det är inprincip omänskligt. Förlåt för rörig text men är bara så förvirrad om framtiden.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31932 frågor besvarade.
Varför så höga poäng?
1 Svar
Hej Melvin,
en extrachans får man genom HÖGSKOLEPROVET. Gör högskoleprovet så många ggr du hinner och orkar. Kostnad på 450kr för anmälan och så spenderar man en dag: lördag eller söndag på det; möjlighet finns 2 ggr. om året att göra högskoleprovet.
Ang. antagningsgränser - de uppstår i konkurrensen. Antal utbildningsplatser ställs mot sökande med de betyg sökande har - så ser man i efterhand va det blev...
Ang. antal "smarta människor" - det var ett reportage på TV här om dagen om att det är ca 5% alltså 5 av 100 som är SÄR-begåvade, extra-smarta, alltså.. men de är ofta understimulerade och kommer inte helt till sin fulla potencial, tyvärr..
Statistik från Skolverket visar på att ca 2% av grundskoleelever slutar grundskolan med alla A i alla ämnen. Men de som slutar gymnasiet med alla A i alla ämnen är mycket färre... ca 0.2% - alltså en på 500 avgångselever från gymnasiet har de absolut högsta betygen. Sedan finns det många som läser upp sina betyg - bl.a genom prövningar och på folkhögksolornas allmänna kurser; det är inte alltid man kommer in på sin drömutbildning direkt efter gymnasiet; för vissa tar det några år att läsa upp sina betyg.
Det är ingen som på förhand bestämmer hur höga betyg som kommer ge plats på en viss utbildning; antal utbildningsplatser bestäms på förhand; och vilka behörighetskraven blir... alltså vilka kurser man ska tvunget ha godkända betyg i... sedan är det konkurrens som träder "i kraft". De med högre meriter kommer in först och så länge platserna räcker.
Vi på Fråga SYV kan inte förändra den situationen... vi kan endast förklara hur det funkar och ge råd.
Det rådet jag vill ge dig är att du gör ditt bästa i varje kurs du läser + att du gör högskoleprovet några ggr, så många ggr du hinner, orkar och har råd med; kika även på många olika yrken på www.framtid.se
och sök till alla de olika utbildningar efter gymnasiet som du kan tänka dig vilja läsa, bl.a inom yrkeshögskola.
Frågor och svar taggade med 'lektionstimmar' (2 st.)
-
Yrkeshögskolan?
Hej, Jag undrar hur många timmar i veckan läser man på en yrkeshögskoleutbildning om den är på 75% ?
Hej Emanuel,75% studietakt = cirka 30 timmar/vecka (allt-som-allt, alltså lektioner, självstudier, inläsning, grupparbeten, skriva prov). Hur många lektionstimmar per vecka det blir kan bero på... men cirka... Läs hela svaret -
Vad innebär 100 gymnasiepoäng?
Jag har hört att 100 poäng innebär 100 lektionstimmar i ämnet under ett år, stämmer det? Om du läser 100 poäng matte, hur många timmar matte har du då under en vecka?
Hej Emma, det stämmer att 100 gymnasiepoäng motsvarar 100 lektionstimmar men de lektionstimmarna behöver inte vara schemalagda under ett år. Man kan till exempel läsa en gymnasiekurs på distans, t.ex.på KOMVUX och på heltid... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga