Melvin

    Hej, jag går nu första året på teknik men det är en grej som jag inte förstår, jag får till och med PANIK. Det är så att jag har en framtidsplan men när jag ser antagningen så är det riktigt höga poäng. Min vän som nästan fick A i allt, har inte tillräckligt att komma in på det hon fick. Är det inte märkligt? Att även normal-smarta eöever inte kan gå sin drömutbildning, för det måste finnas människor i Sverige som är riktigt smarta, för antagningen är över 20 poäng på flera utbildningar. Att få A i ALLA ämnen skulle inte ens räcka för då öåste man läsa till extra kurser som ger merit istället för kanske det som kan vara roligt? Hur är detta hållbart, går i ettan och vet att jag inprincip inte kommer komma in på det jag vill om jag inte får A i allt. Det är inprincip omänskligt. Förlåt för rörig text men är bara så förvirrad om framtiden.

    1 Svar

    Daniel SYV

    Hej Melvin,

    en extrachans får man genom HÖGSKOLEPROVET. Gör högskoleprovet så många ggr du hinner och orkar. Kostnad på 450kr för anmälan och så spenderar man en dag: lördag eller söndag på det; möjlighet finns 2 ggr. om året att göra högskoleprovet.
    Ang. antagningsgränser - de uppstår i konkurrensen. Antal utbildningsplatser ställs mot sökande med de betyg sökande har - så ser man i efterhand va det blev...
    Ang. antal "smarta människor" - det var ett reportage på TV här om dagen om att det är ca 5% alltså 5 av 100 som är SÄR-begåvade, extra-smarta, alltså.. men de är ofta understimulerade och kommer inte helt till sin fulla potencial, tyvärr..

    Statistik från Skolverket visar på att ca 2% av grundskoleelever slutar grundskolan med alla A i alla ämnen. Men de som slutar gymnasiet med alla A i alla ämnen är mycket färre... ca 0.2% - alltså en på 500 avgångselever från gymnasiet har de absolut högsta betygen. Sedan finns det många som läser upp sina betyg - bl.a genom prövningar och på folkhögksolornas allmänna kurser; det är inte alltid man kommer in på sin drömutbildning direkt efter gymnasiet; för vissa tar det några år att läsa upp sina betyg.
    Det är ingen som på förhand bestämmer hur höga betyg som kommer ge plats på en viss utbildning; antal utbildningsplatser bestäms på förhand; och vilka behörighetskraven blir... alltså vilka kurser man ska tvunget ha godkända betyg i... sedan är det konkurrens som träder "i kraft". De med högre meriter kommer in först och så länge platserna räcker.

    Vi på Fråga SYV kan inte förändra den situationen... vi kan endast förklara hur det funkar och ge råd.
    Det rådet jag vill ge dig är att du gör ditt bästa i varje kurs du läser + att du gör högskoleprovet några ggr, så många ggr du hinner, orkar och har råd med; kika även på många olika yrken på www.framtid.se

    och sök till alla de olika utbildningar efter gymnasiet som du kan tänka dig vilja läsa, bl.a inom yrkeshögskola.

    Frågor och svar taggade med 'kreativ lösning' (2 st.)

    • Oskar

      APL & ersättning?

      Är skolan skyldig att ordna reseersättning alternativt boende under en APL-period? Jag ska ut på APL så småningom men en plats länkad till aktuell kurs finns inte i närheten av min hemstad (pendlar). Däremot har jag hittat en plats som ligger X antal...

      Milla : : Hej Oskar, du skriver om att du själv har hittat en plats som ligger längre bort... Kan inte du ta den platsen som din skola erbjuder? ' Plats på internat, skriver du? Har din skola Internat? Eller vilken Internat menar... Läs hela svaret
    • Anton

      Studiemedel vid studier på komvux?

      Hej, En bekant till mig studerar på heltid på en femårig eftergymnasial utbildning. Han har tidigare även läst fristående kurser på motsvarande c:a två år. Han har c:a tre terminer kvar av sin utbildning, men endast rätt till studiemedel på eftergymnasial nivå i ytterligare c:a en termin...

      Anna: : Hej Anton, jag förstår din fråga, känner till det upplägget du skriver om och i mångt och mycket håller med dig. Om din bekant talar sanning eller inte - kan inte jag svara på,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga