Hej Perie!
ring till skolverket och be att få prata med en jurist som är expert i skoljuridiska frågor - är det bästa rådet jag kan ge dig. Tel. 08-52733200
Om du vill veta vad jag gissar på så är det så att i fall alla som vill höja betygen fick läsa om kurserna (hur många ggr i så fall skulle en och samma person få lov att läsa om samma kurs?) då skulle alla som är beredda att lägga många år på det skulle få högsta möjliga meritvärde (22.5) och då skulle antagning till de populära utbildningar behöva göras i princip endast genom lottning. Detta för att antal sökande med högsta möjliga meritvärde skulle vara fler än platser på mycket populära utbildningar som t.ex läkarprogrammet. I alla fall skulle det bli så i BII, kompletteringsgruppen. Man vill inte ha fler sökande med högsta möjliga meritvärde än antal studieplatser. Man vill inte tillsätta alla platser genom en lottning. Tänk dig att du hade lagt flera år på att läsa om kurserna och uppnådde högsta möjliga meritvärde men ändå inte kommer in pga du fick otur i lottningen. Det är vad jag gissar på är en av orsakerna.
En annan orsak är att det är dyrt att erbjuda studieplatser. Det kostar pengar: lärare vill ha lön. Administratörer som gör antagning och utfärdar betygen vill inte hellre jobba gratis. Och de som studerar på heltid jobbar ju inte oftast heller inte (eller inte så mycket). Om många läste om samma kurser i flera år och inte jobbade utan kostade samhället massor med pengar, skulle staten "gå bankrut". Det är en annan viktig orsak som jag gissar på.
Den erfarenhet som jag har visar också på att det är inte alltid som man får högre betyg vid omläsning. Gymnasieelever som byter program läser ofta om kurserna (i alla fall några kurser) och det är inte ovanligt att de får samma betyg eller ibland också lägre betyg än de tidigare har fått i samma kurs. Det skulle vara förfärligt om många läste om många kurser, kostade samhället massor med pengar och inte ens höjde sina betyg, vilket är ju mycket möjligt att det kan bli så. :(