Rema

    Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt basår? Jag har läst natur och har alla ämnen som bör läsas i en teknisk bastermin eller basår alltså jag har matte 5, fysik 2 och kemi 2 osv, men mina betyg på alla dessa ämnen ligger på E , nu vill jag göra ansökan till tekniskt bastermin eller tekniskt bas år och vill veta hur stor chans finns det att jag blir antagen?? Tack på förhand

    1 Svar

    Vägledare SYV

    Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.
    Platsgarantin ges ibland till vissa utbildningar, men inte till de mest populära utbildningar. Ofta är det så att på de utbildningar där man efter tekniska basår och basterminer kan få garanti-plats, kommer man i alla fall, även utan att ha gått basår eller bastermin; frågor om platsgaranti är det till just det lärosäte dit du vill söka för att det är inget som bestäms centralt utan lokalt på varje lärosäte inför varje antagningsomgång.
    För att komma in på basår eller bastermin på högskola/universitet krävs det att man har Grundläggande behörighet och sedan lägst godkänt betyg i matte 2 (ibland krävs matte 3); lärosätet kan bestämma att inte ta in på basår och basterminer de sökande som redan är behöriga. Om lärosätet inte bryr sig om du redan har den behörighet som ges på basåret (vilket också kan inträffa) då konkurrerar du om plats med ditt meritvärde från gymnasiet och även med högskoleprovsresultatet (om du har ett giltigt resultat på högskoleprovet).
    Syftet med basåret (och basterminer) är i första hand att personer som läste på gymnasiet på "fel program" alltså inte på teknik- eller naturvet.programmet kan få behörighet till tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar.

    De så kallade "För-utbildningar"
    basåret (och basterminer) är förutbildningar, inte riktiga högskoleutbildningar. Varje lärosäte får ganska fritt bestämma att erbjuda dem eller inte erbjuda dem (och också ändra sig i den frågan) och om det erbjuds - bestämma reglerna kring dem och också ändra reglerna kring förutbildningar och platsgarantin mellan antagningsomgångarna.
     

    Frågor och svar taggade med 'två sätt att bli lärare på' (2 st.)

    • Ted

      Gymnasielärare i två ämnen?

      Hej Jag funderar på att studera till lärare i gymnasiet för historia och psykologi. Hur länge studerar man på varje ämne? Vad ingår i ämnena? Var någonstans kan man studera? Läser man historia måste man då läsa religion? Finns det bara heltid?

      Anna: : HEJ TED! Det finns två olika sätt att bli lärare på: 1. söka ämneslärarprogrammet eller 2. läsa tillräckligt antal poäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i och KPU, kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret
    • Tina

      Kan jag dela upp lärarutbildningen och läsa ämnet först?

      Hej, jag har länge varit sugen på att skola om mig och bli ämneslärare (gymnasiet/högstadiet) i svenska (och något mer ämne). Jag är idag utbildad kommunikatör och arbetar heltid som det. Det är förstås ett stort steg att börja studera igen, på en 5-årig utbildning dessutom, och jag undrar vad...

      Anna: : Hej Tina! Det finns två olika sätt att bli behörig lärare på. 1. söka till lärarprogrammet eller 2. läsa tillräcklig antal högskolepoäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga