Hej! Jag har en lärarutbildning som innebär att jag kan jobba med barn 0-12 år. Jag har läst 3,5 år på högskola. Jag skulle vilja vidareutbilda mig till sva lärare eller Sfi lärare. Vad behöver jag för komplettering då? En annan tanke jag haft är att läsa vidare till gymnasielärare i svenska och svenska som andra språk. Finns en sån möjlighet? Mvh jenny
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Vidareutbildning?
1 Svar
Hej Jenny!
För att bli behörig SFI-lärare gäller:
för de personer som inte redan har lärarexamen gäller det att skaffa sig minst 180 högskolepoäng i skolämnen (och av dem minst 90 hp i ämnet Svenska som andraspråk) och sedan söka läsa KPU, Kompletterande Pedagogisk Utbildning, som är en 90 hp-utbildning = tre terminer på heltid. Att utbilda sig till behörig SFI-lärare tar minst 4,5 år. Rekommendationen är att göra studieplanering tillsammans med en studievägledare på den lärarhögskola där man vill ta ut lärarexamen.
För de, som redan har Lärarexamen (och är behöriga lärare i andra ämnen), gäller det att läsa 30 högskolepoäng i ämnet SAS (svenska som andraspråk) för grundskolelärare, studier som motsvarar en termin på heltid, och sedan ansöka om utökad lärarlegitimation, för att på så sätt få behörighet att undervisa även i SFI.
***
Gymnasielärare i svenska och/eller i svenska som andraspråk hör till "lärarkategorin" Ämneslärare. Legitimerad gymnasielärare är behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet (åren 7-9 i grundskolan). Gymnasielärare brukar vara behöriga i 2 ämnen. I sitt första (huvudämne) brukar de ha 120 högskolepoäng (motsvarar fyra terminers studier på heltid), och i sitt andra ämne - 90 hp (3 terminer på heltid).
Det är kanske möjligt för dit att utöka lärarlegitimationen om du skaffar dig 120 hp i svenska eller i SAS. Det beror på hur din lärarlegitimation "ser ut". Det du skriver att du kan jobba med barn från 0 till 12 år får mig att gissa på att du kanske har förskollärarlegitimation. Jag är därför tveksam till att lova någonting, då förskollärarleg. och lärarleg är inte samma sak. Båda legitimationer utfärdas av skolverket, men det är olika typer av legitimationer.
Kontakta gärna studievägledare på lärarhögskolorna. Du kan annars söka läsa svenska eller SAS på högskolenivå: sök kurser som är på 30 hp, som heter Svenska 1, Svenska A eller Svenska I (30 hp) - alltså inte små kurser som är på 7,5 eller 15 hp som är givetvis bra att "ha" men de är ofta inriktade på vissa enskilda aspekter av språket och är tänkta som breddning eller fördjupning och inte som grunden för lärarlegitimationen.
Det finns även en annan väg att gå - söka jobb som obehörig lärare. På grund av lärarbrist kan man (tyvärr) få jobb även om man inte är behörig lärare, alltså kan man få lov att undervisa i de ämnena i vilka man egentligen inte har rätt utbildning i. Om man jobbar som obehörig lärare i ett antal år (t.ex i 8 år eller längre), så är det inte otänkbart att skolverket skulle kunna utfärda legitimation (det har hänt förut). Dock är det ett undantag och vi kan inte lova att det blir så. Tanken är egentligen att alla lärare ska ha rätt utbildning och få ut legitimation i de rätta ämnena och för ätt skolform. --- Och det finns också diverse olika projekt som hjälper obehöriga lärare på vägen mot fullständig behörighet. Man ska först få jobb som lärare och jobba i några år, och sedan kan arbetsgivare anmäla till ett passande projekt (och då kan man förhoppningsvis läsa delvis på arbetstid).
Ännu en eventuell möjlighet: det kan finnas eller i framtiden skapas "överbryggande" utbildningar som hjälper till att omskola från ett yrke till ett annat. Fråga på lärarhögskolorna om det. Jag har dock svårt att tro att någon sådan utbildning skulle skapas för att omskola från yrket förskollärare (detta pga det är råder stor brist på förskollärare i många delar av Sverige).
Frågor och svar taggade med 'betygsgrupper' (4 st.)
-
Har 60hp och vill ansöka igen?
Hej! Jag har pluggat inom farmaci men har avbrutit och gått ut med 60hp. Jag vill nu ansöka till ssk programmet, har inte så högt merit men undrar ifall mina hp kan hjälpa till med antagningen?
Hej,i betygsgrupper prövas man med meritvärde som räknas ut på de gymnasiala betygen; i HP-urvalet prövas man med resultatet från högskoleprovet. Alltså, som regel, har man inga... Läs hela svaret -
Räknas högskolepoängen in i merit?
Jag har gått en termin på ämneslärarprogrammet och klarat av 15hp, men då jag vill börja studera någonting annat till HT22, undrar jag om mina högskolepoäng möjligtvis räknas in i min merit? Så om jag exempelvis har 18 i merit...
Hej Olivia!Svar på din fråga är tyvärr - nej.Följande gäller: när man söker till högskole-Universitetsutbildningar på grundnivå (alltså utbildningar som... Läs hela svaret -
Jurisprogrammet?
Hej Nu läser jag teknikprogrammet sista året och jag har E i de flesta ämne men de ämne som Juristprogrammet vill ha är jag bra på de d.v.s att jag fick bra betyg på de i så fall är det omöjligt och komma in eller har man chans och komma...
Hej! I betygsgrupper konkurrerar man med en Siffra, som är summan av Jfr-talet (snittbetyget) och meritpoäng om man har några. Ingen tittar på vilka kurser som man har högre betyg i. Tips! Gör... Läs hela svaret -
Betygsgrupper universitet?
Hej! Jag planerar att söka in till universitetet till hösten och undrar över hur mina betyg ställs emot A-F. Jag tog studenten 2012 och gick alltså ut med Mvg-Ig. Då jag gick ut med väldigt många VG som nästan alla var precis precis på gränsen till Mvg så känns det som jag blir snuvad på 2.5...
Hej Louise, en speciellt /separat/ grupp för de med Examensbevis /nya betyg/ fanns t o m antagning till vårterminen 2017. Från antagning till höstterminen 2017 och senare - söker alla tillsammans... dvs... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga