Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'e-komplettering' (4 st.)
-
En kurs i universitet?
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Personalvetare på fristående kurser?
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret -
E-komplettering på en kurs som innehåller NP?
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga