Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32218 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'dermatolog' (3 st.)
-
Val av utbildning?
Jag undrar vad det finns för utbildningsmöjligheter att välja mellan för en person som är intresserad inom hudvård utöver hudterapeututbildningen.
Hej,"hudvård" - exakt vad vill du jobba med? Det finns ett antal hudsjukdomar och tillstånd, t.ex eksem eller allergiska reaktioner som ger hudutslag... Det finns ett antal olika yrken som på olika sätt... Läs hela svaret -
Utbilda mig till Dermatologist?
Jag jobbar som hud och laser terapeut och skulle vilja vidareutbilda mig till dermatolog. Min fråga är om jag först måste läsa 5 år på läkar linjen för att sedan specielisera mig till Dermatolog? Mycket tacksam för svar Ann
Hej Anne,DermatoIog är en hudIäkare. Det är en speciaIistIäkare (speciaIist i hudsjukdomar och hudåkommor tiII föIjd av aIIergiska reaktioner, sjukdomar eIIer skador, t.ex brännskador, skott-... Läs hela svaret -
Vilket program ska jag välja i gymnasiet?
Jag vill bli dermatolog i framtiden men vet inte vilket linje jag ska välja. Måste man gå i natur i fall man vill bli någon sort läkare?
Hejsan, ja vill du bli dermatolog eller hudläkare så behöver du de kurser som man läser på Natur. Går du ett yrkesprogram där det ibland kan finnas hud/spa utbildningar så behöver du i sådana fall läsa till all den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga