Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Vilka yrken kan man studera till för vilka program??
2Poäng
Jazzo
Hej, jag tycker att det är jävl- nej, förlåt, VÄLDIGT oklart om vad för yrken man kan studera till beroende på vilket program man väljer (IT, Samhälle, Natur/Natur, osv.)
Frågar man lärare så går man alltid ut ur klassrummet som ett frågetecken.
Tex. Vad för jobb kan jag få om jag tar Naturvetenskap?? Eller, vad kan jag studera till i högskolan om jag väljer Samhälle??
Hej Jazzo,
på yrkesprogram är det lite klarare: läser man Vård/Omsorg blir man undersköterska; läser man El/Energi blir man elektriker; läser man Restaurang/Livsmedel blir man kock, kallskänka eller servitör/servitris, men på högskoleförberedande program blir man allmänt förberedd för att läsa vidare.
Läsa vidare kan man på högskola/universitet eller på en yrkeshögskola. Några få eftergymnasiala utbildningar finns på folkhögskolan /t.ex. kan man läsa till Fritidsledare/. De flesta eftergymnasiala utbildningar hittar du på de här två sidor: www.studera.nu
På varje högskoleförberedande program blir man behörig att söka en stor mängd olika högskoleutbildningar. Eftersom de är så många, kan man bara ge några exempel här.
Till exempel: på Natur/natur blir man behörig att söka bland annat utbildning till Läkare, Tandläkare, Veterinär, Marinbiolog.
på Teknikprogrammet blir man behörig att söka olika tekniska utbildningar: Högskoleingenjör, Civilingenjör och massa olika typer och varianter på Ingenjörsutbildningar men även Lärare i Matematik, Fysik, Kemi; fastighetsmäklare; sjuksköterska; jurist; studie- & yrkesvägledare mm och m.fl.
på SA blir man behörig att söka till exempel utbildning till lärare, socionom, polis, sjuksköterska, studie- & yrkesvägledare, jurist, journalist och jättemånga andra utbildningar både på högskola och på yrkeshögskola.
Ibland behöver man lägga till "rätt kurs" eller ett par-tre stycken rätta kurser när man väljer Programfördjupande kurser och Individuellt val. På varje gymnasieprogram väljer alla elever 200 poäng Individuellt val - vilka som helst gymnasiekurser som finns på skolan.
Programfördjupningar är också obligatoriska. Där är det olika antal poäng på olika program/inriktningar, som man väljer. Det är inte lika fritt att välja kurser inom Programfördjupningen men det finns en hel att välja från i alla fall.
För att veta VILKA KURSER man bör välja måste man veta vilken eftergymnasial utbildning man vill gå.
Exempel: en elev vill bli Fastighetsmäklare i framtiden. I behörighet till den utbildning ingår det en kurs Matematik 3. Den läses som obligatorisk bara på Teknik, Naturvetenskapsprogrammet och på inriktningen Ekonomi /Ekonomiprogrammet/. Det betyder, dock, inte att eleven måste välja ett av de programmen. Eleven kan gå Samhällsvetenskapsprogrammet och läsa Matematik 3 som programfördjupande kurs.
På Humanistiska och Estetiska programmet läses bara Matematik 1 som obligatorisk kurs - men det går bra att gå ett av de programmen också för att man kan välja läsa Matematik 2 och 3 även på de programmen.
Man skall dock inte tro att det är möjligt att bli behörig till vilken som helst eftergymnasial utbildning på alla högskoleförberedande program.
Exempel: Läkare, Tandläkare, Veterinär & Marinbiolog - alla kräver kurser i Matematik 4, Fysik 2, Kemi 2 och Biologi 2. Alla de kurser läses som obligatoriska enbart på Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap /brukar kallas för "natur-natur" eller "nat-nat"/. Väljer man att söka ngt annat program, är det i första hand Teknik som rekommenderas där läses det i alla fall Matte3, Fysik och Kemi.
Det bli väldigt svårt att uppnå den behörigheten på t.ex. Humanistiska eller Estetiska programmen, då man måste lägga till fler kurser än det finns "valbara poäng" och det kanske inte finns behöriga lärare på skolan, som kan undervisa i Fysik, Kemi & Biologi, om inte NA finns på samma skola.
Blev det lite klarare nu eller har jag lyckats snurra till det ännu mer för dig? *L* :-)
Enkelt uttryckt:
det finns 2 vägar att gå vad det gäller gymnasieval
1). välja ett yrke /t.ex. Svetsare/ eller en eftergymnasial utbildning /till exempel Socionom/ och se på vilka program man blir behörig till det;
2). läsa om olika program, gå på öppna hus och mässor och välja en utbildning som känns rolig och passande för dig som person och söka den i första hand och se sedan hur det blir. I fall man längre fram kommer på att man vill ändra sig, kan man söka till komvux eller hitta på ngt. annat: självstudier, starta eget, söka jobb & gå fortbildningar via arbete mm.
Du har väl inte missat att gymnasiemässa i Älvsjö börjar imorgon, 20 nov.?
Kan varmt rekommendera att du besöker mässan. Du kan kolla på skolornas presentationer efter mässan också - om du inte hinner innan... Det finns ännu gott om tid innan du måste bestämma dig.
Bästa hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Tim: :
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm.
Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Daniel: :
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu?
Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Anna: :
Hej Anton!
Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill.
Efter grundutbildning... Läs hela svaret
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Anna: :
Hej!
Det är klart bättre att ha högre betyg.
Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret