Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31872 frågor besvarade.

    Vilken jag ska välja gymnasiet eller folkhögskola för läkarelinje?

    2 Poäng
    mak

    Hej, Jag har en fråga jag vill gå in till läkarutbildning och har några funderingar jag går nu i gymnasiet vård och omsorg första året jag tänker att byta till folkhögskola och studera anmält kurs de brukar bara tar 1 år bara och studera komvux samtidigt kemi biologi och fysik jag vet inte om de är bra så eller de är bättre om jag väntar de 2 åren till och studera i komvux fysik biologi och kemi? Jag har också en fråga till jag har läst halva 9 därför jag har inte betyg på fysik biologi och kemi grund kan jag studera dom samtidigt med kemi 1 eller jag behöver studera dom själv? Och om jag ska studera i folkhögskola kan jag går i universitetet lätt som om jag har studerat i gymnasiet eller de är svårare ?och behöver jag göra högskoleprovet?

    1 Svar

    2 Poäng
    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    du kan börja läsa på komvux tidigast från 1 juli det kalenderåret som du fyller 20 år (de som går ut gymnasiet efter 3 år på ett nationellt program, kan börja på komvux tidigare för att de har examensbevis eller studiebevis som eleven får i slutet av år3 på gymnasiet). 
    Vad gäller allmänna kurser på folkhögskolorna så är ett läsår den kortaste möjliga tiden att uppnå studieomdöme men det finns också krav på "omfattning" vilket innebär att ett års studier gäller endast de som redan genomfört med godkända resultat minst 2 år på gymnasiet. Så, gymnasial utbildning måste omfatta 3 års studier på heltid. Vägen via folkhögskola kommer alltså inte att bli kortare utan kan i stället bli ännu längre. Om du med godkända betyg från första året på gymnasiet kommer in på allmänna kurser på en folkhögskola så kommer din utbildning där omfatta minst två läsår men kan också bli ännu längre. 
    Jag tycker därför att du vinner på att stanna kvar på gymnasiets VO-programmet. Läs svenska 2 och 3 samt engelska 6 och även matematik 2a och (om möjligt) även matematik 3b. Om du i ditt examensbevis från VO kommer ha godkända betyg i svenska 2 och 3 samt engelska 6 och även matematik 2a blir du behörig till basåren på universitetsnivån (på vissa universitet kan även matte 3 krävas inför basåren därför är det bra om du kan få godkänt betyg i matte 3, 3b eller 3c redan på gymnasiet). 
    Vad gäller högskoleprovet, så är det inte obligatoriskt men fördelaktigt att göra/skriva. Det finns inga nackdelar i att ha gjort högskoleprovet. Man "investerar" i anmälningsavgiften och spenderar en dag på att skria högskoleprovet. Får man lågt resultat, påverkar inte det någonting alls. Får man högt resultat kan man komma in på en populär utbildning i HP-urvalet (på resultatet från högskoleprovet). OBS! högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet: sökande till svenska högskole-universitetsutbildningar måste alltid ha grundläggande behörighet och, om så krävs, även särskild behörighet. Högt resultat på högskoleprovet befriar inte för kraven på att vara behörig, alltså.
    Mitt råd är att du gör högskoleprovet så många gånger du hinner och orkar. Högsta resultat kommer att gälla. 
    För övrigt, försök få så höga betyg i alla kurser på gymnasiet som möjligt, sikta helst på alla A-betyg. 
     

    Studie- och yrkesvägledare
    • mak :

      Tack så mycket men vad är en basår i universitetet? Är det att man går i programmet och studerar behörigheten samtidigt? Och jag skulle fråga igen kan jag studera biologi grund och 1 samtidigt de finns ett problem och de är att jag kommer kanske inte läsa engelska 6 men inte helt säkert så kommer jag erbjuda till basåret om jag har bara engelska 5 och vår skola erbjuder inte matematik 3.De finns sista sak och de är att vår  mest betyg är 20 poäng och de behöver mer en 21 poäng för att gå till läkarutbildningen så kommer jag behöver komplicera i komvux sen? Tack så jätte mycket för svaren. 
    • Milla :

      Du behöver inte grundskolebetygen i biologi, kemi eller fysik för att få lov att läsa gymnasiala kurser i de ämnena; du börjar direkt med gymnasiekurserna på nivå 1.
      Vad gäller meritvärde på över 20.0 så kommer man över den gränsen (på 20.0) om man har Merit/extra-poängen - vänligen läs på gymnasieGuiden.se/merit - engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre kurser i matematik ger meritpoäng. Men att ha meritpoängen är inte obligatoriskt. Det som är obligatoriskt är att bli BEHÖRIG (ha både grundläggande och särskild behörighet)- detta på grund av att man kan komma in i t.ex HP-urvalet (på resultat från högskoleprovet).
      Basår på universitetsnivå - här läser man kurser som liknar gymnasiala kurser i ämnena matematik, fysik, kemi och på de naturvetenskapliga basår även biologi. Direkt efter gymnasiet kan man komma in på ett sådant basår på universitetet men man behöver konkurrera om plats och man behöver ha grundläggande behörighet + godkänt betyg i matematik 2 (på några lärosäten kan även matte 3 krävas). Efter basåret är man behörig (om man klarade basåret med godkända betyg) till många naturvetenskapliga utbildningar på universiteten, t.ex till läkarprogrammet.
    Logga in

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga