Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32218 frågor besvarade.
Vilken linje gör jag söka?
2 Svar
Hej Anna, det finns flera olika alternativ på gymnasiet som alla är mycket bra att gå - om du sedan vill läsa vidare till lågstadielärare. Som lärarutbildningen är uppbyggd idag - så finns det t.ex lärarprogrammet som heter F-3, det är Förskoleklass - och upp till åk3>> som man undervisar i.
Särskild behörighet till F-3 lärarprogrammet är godkända betyg i Matematik 2, Naturkunskap 1b / eller i två mindre kurser - nk 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / eller i två mindre kurser sk 1a1+1a2 (områdesbehörighet 6 b/A6 b).
För övrigt behöver man alltid till alla högskoleutbildningar i Sverige också ha Grundläggande behörighet.
Får du EXAMENSBEVIS från valfritt gymnasieprogram och godkända betyg i svenska 2,3 och engelska 6 - har du Grundläggande behörighet.
_____________________________
Matematik 2, Naturkunskap 1b & Samhällskunskap 1b ingår som obligatoriska kurser i Naturvetenskaps, Teknik, Samhällsvetenskaps-, och i Ekonomiprogrammet, ovsett inriktning på programmet.
På Estetiska & Humanistiska programmet skulle du behöva lägga till matte 2, vilket ofta är möjligt.
På ett yrkesprogram skulle du behöva läsa kurser för Grundläggande behörighet (vilket är elevens rättighet och skola måste erbjuda det) + komplettera med matte 2 och läsa Samhällskunskap 1a2 och Naturkunskap 1a2, men på Naturbruksprogrammet, t.ex och på Vård- och omsorgsprogrmmet läser man andra kurser som ersätter naturkunskap och på VO läser man dessutom också samhällsk.1a2 som en obligatorisk kurs, därför behöver man på VO endast välja/lägga till matte 2.
Jag vill föreslå alternativet BF, Barn- & fritidsprogrammet>>. Det är ett yrkesprogram men alla elever har rätt att på samtliga yrkesprogram läsa kurser som ger Grundläggande behörighet till högskolestudier. I BF ingår det svenska (alt svenska som andraspråk 2) som en obligatorisk kurs (inom de Programgemensamma ämnen) och det är därför enbart två kurser: engelska 6 och svenska (alternativt svenska som andraspråk 3) som måste läggas till för att få Grundläggande behörighet till högskolestudier.
Särskild behörighet till F-3 lärare är, godkända betyg i Matte 2, Samhällskunskap 1b och Naturkunskap 1b.
Jag råder att välja läsa svenska (alternativt svenska som andraspråk) 3 inom Programfördjupningen och engelska 6 - som en kurs inom Individuellt val.
På så sätt får du Grundläggande behörighet till högskolestudier och samtidigt blir behörig att även söka högskoleutbildningar som förbereder till yrkena Förskollärare och "Grundlärare fritidshem" (som också kallas för Fritidspedagog). Detta pga särskild behörighet till Förskollärare och Fritidspedagog är:
godkända betyg i kurser Naturkunskap 1b (alt 1a1 + 1a2) och Samhällskunskap 1b (alt 1a1 + 1a2) och alla de kurser (i samhällskunskap och naturkunskap) läses som obligatoriska på BF.
Om du får på din gymnasieskola läsa matte 2, vilket allt som oftast erbjuds att välja - blir du även behörig till F-3 lärarprogrammet.
Kort och gott - om din gymnasieskola kan erbjuda läsa Matte 2 på BF, Barn-och-fritidsprogrammet och om du säger att du vill läsa kurser för Grundläggande behörighet, då blir du behörig till F-3 lärarprogrammet.
Läsa kurser för grundläggande behörighet är din rättighet; det är bara att säga till på gymnasieskolan om det. Men matte 2 är det inte en rättighet att läsa. Dock erbjuds det allt som oftast att läsa matte 2.
så, om du får ett löfte på en gymnasieskola att du ska på BF kunna läsa matte 2, då tycker jag att BF passar som bäst.
Men om du inte vill riskera att genom att inte /eventuellt/ kunna läsa matte 2, missa möjlighet att bli behörig och behöva läsa till matte 2 på komvux efter gymnasiet och på så sätt kanske du kan bli "försenad" i ett helt år - därför att vi vet inte om F-3 lärarprogrammet kommer om 3-4 år starta på vårterminen eller endast på höstterminen... då är det säkrare att välja ett av de högskoleförberedande program som inkluderar matte 2 som en obligatorisk kurs, dvs inte HU eller ES, utan t.ex NA, TE, EK eller SA.
Frågor och svar taggade med 'ekonomi högskola universitet' (4 st.)
-
universitet från utomlands till svensk universitet som är på distans?
Hej har Studerat International Busniess nere i kontineneten och undrar om för att kunna trasnfera sina högskole poäng i Sverige, vilken liknande utbildning fiins i Sverige? Det behöver inte vara en Busniess degree utan kan okcså vara en IT/Busniess, där man...
Hej!de svenska lärosäten har gemensam webbplats www.studera.nudär kan du hitta de svenska högskole_universitetsutbildningar som erbjuds på de olika svenska... Läs hela svaret -
Vilket val ska jag göra för bli en revisor?
Hej, Jag har en fundering, det som rubriken råder jag vill bli en revisor. Min fundering är vilket universitet borde jag välja? Jag är intresserad av HIS (högskolan i Skövde) eftersom de har ekonomprogrammet med redovisning och revisor inriktning. Dock...
Hej, din plan men att göra högskoleprovet och försöka komma in på utbildningen i Göteborg - tycker jag - är bra. Dock kan ingen veta vilket resultat du får... Läs hela svaret -
Natur eller ekonomi?
Hej! Jag har alltid tänkt gå natur på gymnasiet, men efter att jag nu blivit sugen på att studera ekonomi/företagsekonomi på universitet, (gärna på su) sen har jag börjat fundera på att istället gå ekonomi. Jag tänker att då kan det väl vara enklare att få högre betyg och lättare komma in på...
Hej Carolina! Det är helt rätt att om du vill läsa Ekonomi på högskola/universitet efter gymnasiet, så är det helt logiskt att söka till Ekonomiprogrammet på gymnasiet. Du blir behörig att söka ekonomiutbildningar på högskola även... Läs hela svaret -
Val av lärosäte ekonomiutbildning, spelar roll?
Hej! Jag jag vill plugga en ekonomikandidat till nästa höst och ska göra högskoleprovet denna hösten och nästa vår för att öka mina chanser att komma in. Jag märkte att det var betydligt lättare att komma in i på Kristianstad högskolas ekonomprogram än Lunds Universitets, trots att programmen i...
Hej David, det är varje arbetsgivare som bestämmer vem de vill anställa & vilken lön de vill betala. Vissa arbetsgivare kan föredra att anställa ekonomer som läste i Lund & andra kanske hellre anställer... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga