Hej! Jag funderar på att jobba som byggnadsingenjör i framtiden. Jag vill ha ett yrke där jag kan jobba kreativt på kontor men även ha möjlighet att befinna mig ibland ute på byggplatsen. När jag läser om yrket finns det bara så många olika inriktningar och förstår inte riktigt vilken som skulle passa mig bäst, så skulle behöva en förklaring för de olika inriktningarnas typer av arbetsuppgifter. Det finns även många olika utbildningar för att bli byggnadsingenjör. Både på t.ex. yrkeshögskola på 2år eller universitet på 5år. Hur ska man tänka där? Vad är det för skillnad på de olika utbildningarna? Tack för hjälp på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32018 frågor besvarade.
Vilken utbildning ska jag gå?
1 Svar
Hej Louise,
universitetsutbildningarna på 3 år eller på 5 år (för att bli högskoleingenjör respektive civilingenjör) ger djup och bred teoretisk grund men man blir sällan en specialist på ett visst specifikt område, utan man får senare, efter examen, profilera sig genom självstudier, kurser, arbetslivserfarenhet mm.
Yrkeshögskola ger däremot en mer praktisk utbildning, där ofta även ganska mycket praktik ingår och man lär sig mer inom ett visst specifikt område, man blir alltså specialist men på ett begränsat område. Man kommer snabbare ut i arbetslivet efter en yrkeshögskoleutbildning. Vi ser allt oftare att folk med universitetsexamen söker till yrkeshögskola för att de ej kan få jobb för att de inte på ett praktiskt sett kan snabbt börja bidra på en arbetsplats.
Ang.olika inriktningar, så är det väldigt många, precis som du skriver, och en allmän studievägledare kan inte förklara skillnader i detalj, för att hen är generalist och har övergripande kunskap om alla yrken och alla utbildningar. För detaljer kring en viss specifik utbildning börja med att läsa på utbildningens egen webbplats och kontakta sedan de som jobbar med just den utbildningen.
Frågor och svar taggade med 'e-komplettering' (4 st.)
-
En kurs i universitet?
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Personalvetare på fristående kurser?
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret -
E-komplettering på en kurs som innehåller NP?
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga