Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32092 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'lärare i svenska och engelska' (4 st.)
-
Om kurser räknas in eller inte?
jag tog studenten i somras och jag gick ut med F i matte 3. Om jag läser upp den på Komvux kommer jag att hamna på B1 eller B2 gruppen? Om jag läser upp matten till ett E, är jag fortfarande i B1?
Hejsan,om du fick ut examensbevis från gymnasiet och är med F i matte ändå BEHÖRIG till den högskoleutbildningen som du vill läsa, så kommer du med det lägre meritvärde, som... Läs hela svaret -
Naturkunskap- biologi, fysik och kemi?
Hej! Jag behöver naturkunskap 1b för att komma in den utbildningen jag vill läsa. På gymnasiet läste jag Fysik 1a och Kemi 1 så saknar därmed behörighet för utbildningen. Jag tänkte läsa på komvux men vet inte vad som motsvarar...
Hej!om du för behörighet behöver Naturkunskap 1b, så kan du läsa Nk1b, alltså just den kursen som du saknar för behörighet.Du kan också läsa biologi1. Därför... Läs hela svaret -
Lärare i svenska och engelska?, Yrken inriktade på kultur?
Hej! Jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med men vet att jag vill vidareutbilda mig. Jag har några funderingar dock. Jag har bland annat intresse av att lära ut engelska och svenska utomlands. Jag undrar vad som krävs för detta? Finns det specifika utbildningar...
Hej Johanna!ang.undervisa i svenska i engelska - rekommenderar jag ämneslärarprogrammet för gymnasieskolan (utbilda sig till gymnasieläre i svenska och engelska tar minst fem... Läs hela svaret -
Hur blir jag en psykologilärare?
Hej! Hur går jag tillväga för att bli en gymnasielärare inom ämnet psykologi? Finns det en specifik utbildning att gå eller ska jag läsa olika kurser, i så fall vilka? Tacksam för svar :)
Hej Klara! kika gärna på avsnitt UTBILDNING på framtid.se/yrke/psykologilarare och på info på gu.se/manga-vagar-inom-amnet-psykologiDu kan också kontakta studievägledare på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga